Bättre och mer återvinningsbara förpackningar avgörande för att nå målen till 2020

Hur når vi de höjda återvinningsmålen till 2020? Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Circular Economy och IKEM anordnade ett samtal i Almedalen för att diskutera frågan. Enligt deltagarna är design för återvinning, mer information till medborgarna och en ökad samverkan mellan producenterna och kommunerna avgörande steg på vägen.

 


(Tobias Jansson, Circular Economy)

 

Tobias Jansson från Circular Economy, inledde seminariet med en kort dragning om cirkulär ekonomi – ett populärt tema under Almedalsveckan med cirka 55-60 seminarier som avhandlade ämnet i någon form. ”Miljöproblem är ett designprobelm” och ”Being less bad is not being good” – två citat av Braungart och McDonough som lyftes fram under dragningen. Omställningen till en cirkulär ekonomi innebär ett paradigmskifte där vi istället ska maximera det positiva, menade Tobias Jansson som jobbat med att informera om begreppet under flera års tid.

Under sitt anförande lyfte han fram fem så kallade utvecklingslinjer som är önskvärda framgent för att nå cirkuläritet och möta klimatutmaningnarna. Det handlar om att öka andelen återvunnet, att fasa in plast av förnybar råvara (exempelvis plast från sockerrör och skogsråvara), att ta fram nedbrytbara material ”på riktigt” (exempelvis plast av mjölkprotein som det redan idag forskas kring), att använda skogsråvara istället för fossila sådana samt att designa bort avfallet – vilket är kärnan i det cirkulära tankesättet.

Han lyfte även fram trenden som går mot förpackningsfritt, till exempel de förpackningsfria butikerna som börjat dyka upp i de nordiska länderna. Däremot ska man komma ihåg att förpackningar är en servicefunktion och vi måste kunna transportera innehållet från produktionsanläggningen. Tobias Jansson sa att han inte är en anhängare av zero waste-rörelsen, men att strömningarna i alla fall ökar konsumenternas medvetenhet om valet av förpackningar. Tobias Jansson ställde sig även positiv till Återvinningsindustriernas förslag om slopad moms på återvunnet material då konsumenten redan betalat för produkten en gång.

 

(T.h. Kent Carlsson, FTI)

 

Därefter beskrev FTI:s VD Kent Carlsson företagets 5 punkts-program och andra insatser som nu genomförs för att öka återvinningsgraderna i Sverige. Ökad samverkan med kommunerna och mer information till konsumenter är två viktiga faktorer för att lyckas nå de höjda målen till 2020. FTI uppmanar också alla producenter att designa sina förpackningar så att de lätt kan återvinnas. FTI och Plastkretsen tog nyligen fram en handbok för plast som vägleder producenterna i hållbara val av förpackningar.

Kent Carlsson kunde även berätta att FTI går in i slutskedet av planeringen av en ny anläggning i Motala vilket skulle öka återvinningskapaciteten för plast i Sverige. Dessutom meddelade han att FTI från och med 2019 kommer att differentiera förpackningsavgifterna utefter återvinningsbarhet, ett led i arbetet att styra mot mer hållbara plastförpackningar i kretsloppet.

 

(Lena Lundberg, IKEM)

 

Avslutningsvis berättade Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på bransch- och arbetsgivarorganisationen IKEM, om samhällsnyttan som förpackningar bidrar med. IKEM jobbar aktivt för att göra plastmaterial bättre och bättre. Hon efterlyste mer kemisk återvinning så att plaster kan återanvändas till nya plastförpackningar och inte degraderas till blomkrukor och liknande material på grund av sämre kvalitet i andra ledet, som återvunnen produkt.