Bioekonomin motorn i omställningen till ett fossilfritt samhälle

Svensk-finsk uppslutning kring bioekonomins potential på Finlandsinstitutet. Bioekonomiriksdagens första sammanträde i Örnsköldsvik. Europaparlamentet slår fast att bioekonomin spelar en avgörande för råvaruförsörjningen inom EU. Bioekonomin har gått från okänt begrepp till politisk topprioritet. Andreas Boo, VD för Pressretur, är hoppfull inför realiseringen av den svenska bioekonomin.

 

SKOG(Foto: Stora Enso)

 

Andreas Boo, det verkar hända jättemycket på bioekonomiområdet!

– Ja, seminarier och evenemang avlöser varandra! Det känns jätteroligt att bioekonomin diskuteras och prioriteras på ett helt annat sätt än tidigare. Pressretur har ju drivit frågan sedan flera år tillbaka, men jag tror att klimatfrågan och cirkulär ekonomi-begreppet gav bioekonomin en skjuts på vägen. Diskussionen om att sluta kretsloppet har också breddat fokuset från återvinning till hela värdekedjan, inklusive råvaran. Här är den förnybara skogen som insatsmaterial – vare sig det gäller biodrivmedel, husbygge eller kemikalier för industrin – given för att tackla klimatutmaningarna.

Hur ser du på ett ökat utnyttjande av skogen i Sverige som substitution för fossila råvaror?

– I Sverige och de nordiska länderna har politikerna redan fått upp ögonen för skogens potential och branschen upplever att vi får draghjälp från dem. Vi har en massa skog i vårt land och bedriver ett hållbart skogsbruk med omfattande återplantering. Därför har vi all möjlighet att öka uttaget. Den stora bromsklossen är väl snarare Bryssel och EU, där synen på brukandet av skogen är delad inom unionen. Nyligen sa klimat- och biståndsministern Isabella Lövin att Sverige varit alldeles för tyst i de pågående förhandlingarna och att den svenska positionen vad gäller skogen ska tydliggöras. Det är ett löfte som jag hoppas infrias snarast, innan avverkningstak och liknande förslag röstas igenom av Bryssel.

Apropå Bryssel röstade nyligen Europaparlamentet om ändringsförslagen i cirkulära ekonomi-paketet, där man kunde se en ambitionshöjning på flera områden. Bland annat bioekonomin fastslogs vara avgörande framgent: “The bio-economy plays a crucial role in ensuring the availability of raw materials across the Union”. Det verkar ändå hända lite inom EU också.

– Ja, absolut. Omröstningen i parlamentet var ett viktigt steg i erkännandet av bioekonomin. Nu gäller det att vi, företagen, tillsammans med politiker och andra viktiga beslutfattare levererar på bioekonomin och visar på de stora vinsterna av omställningen – för miljön, för industrin och för den enskilda medborgaren. Under seminariet på Finlandsinstitutet om bioekonomins exportpotential lyfte Anders Wijkman, ordförande i Återvinningsindustrierna, en viktig punkt – att vi måste hitta berättelsen som beskriver hur bioekonomin kommer att bidra till samhället. Så att vi får med alla på tåget och kan öka nyttjandet av skogen och ersätta fossila råvaror.

Vad tror du om möjligheterna för att ställa om?

– De är mycket goda, det är jag övertygad om. Vi måste bara bli ännu bättre på att förklara den stora samhällsvinsten av bioekonomin för att skynda på processen, som Anders Wijkman var inne på. Under samma seminarium beskrev Per Lyrvall, Sverigechef för Stora Enso och en av ägarna till Pressretur, bioekonomin som ”motorn för att göra en förändring”. Företagen står alltså redan i startgroparna för denna omställning, men politiken måste ge dem de rätta förutsättningarna. Jag är hoppfull om att politiker möjliggör detta skifte, både i Sverige och Bryssel, och ser bioekonomins enorma potential för miljön och för jobben.