”Det kommer att hända mycket under hösten!” – uppdatering från Bryssel om cirkulär ekonomi

Den 2:a december förra året antog EU-kommissionen cirkulär ekonomi-paketet, med tydliga målsättningar om att minska avfall och öka återvinningen inom EU till 2030. Genom handlingsplanen vill EU sluta cirkeln, något som kommer att vara avgörande för klimatet och en framtida hållbar utveckling. Papperskretsen intervjuar Erika Jangen, senior konsult på den globala PR-byrån Weber Shandwick i Bryssel, för att få en uppdatering på cirkulär ekonomi-området inom EU och en översikt av viktiga kommande händelser under hösten 2016.

 

ej

Erika Jangen, senior konsult på den globala PR-byrån Weber Shandwick, baserad i Bryssel.

 

Cirkulär ekonomi, vid sidan om handel, flyktingfrågan och digitalisering, är en av de viktiga frågorna inom EU just nu. Slovakien, som tog över ordförandeskapet den 1 juli i år, anordnar flertalet möten på området.

 

– Det kommer att hända mycket under hösten och det är tydligt att cirkulär ekonomi står högt upp på den politiska agendan! Det slovakiska miljöministeriet ordnar en högnivåkonferens som ska behandla övergången till den gröna ekonomin och mer specifikt omställningen till en cirkulär ekonomi. Bland annat deltar kommissionär Šefčovič och kommissionär Vella, Slovakiens miljöminister László Sólymos och de andra miljöministrarna inom EU samt representanter från internationella organisationer, säger Erika Jangen.

 

Konferensen kommer att vara den viktigaste händelsen i ordförandeskapets ansträngningar kring cirkulär ekonomi och resultaten presenteras sedan vid möten med miljöministrarna från OECD:s medlemsländer i Paris och EU:s miljöråd. Även bioekonomin kommer att diskuterars under Slovakiens ordförandeskap, berättar Erika Jangen.

 

Fokus för att uppnå målsättningarna i cirkulär ekonomi-paketet kommer att ligga på miljöhänsyn vid offentlig upphandling vad gäller avfallshantering, att främja eco-design i linje med ”reduce, reuse, recycle”-principen samt utveckla produktion baserat på andrahandsråvara. Vissa länder går längre och lyfter även fram materialsidan i omställningen till en cirkulär ekonomin, där Danmark uttryckligen stödjer biobaserade produkter. Centralt är också det utökade producentansvaret, där parlamentet vill att kommissionen ska ta med det som ett verktyg för att hindra uppkomsten av avfall. Förhoppningen är att det utökade ansvaret ska omfatta producenter i alla sektorer, men främst har man inriktat sig på förpackningar i ett första skede. Exempelvis vill man införa en modulavgift beroende på förpackningsdesign, det vill säga att förnybara material och återvinningsbarhet premieras i avgiftssystemet. Genom avgiften vill man öka miljömedvetenheten hos producenter och allmänheten samt påverka produktionen i en mer hållbar riktning.

 

Vad gäller utskotten i Europaparlamentet spretar åsikterna åt olika håll vad gäller cirkulär ekonomi-paketet – man ser gärna en ambitionshöjning, samtidigt som man inser att många länder står inför svårigheter att nå målen som fastställts i cirkulär ekonomi-paketet. Mätsvårigheter har också lyfts fram som ett potentiellt hinder för att kunna uppnå dessa mål, berättar Erika Jangen.

 

Diskussionerna i Europaparlamentets utskott kommer under den närmaste månaden att handla om de ändringsförslag som lagts till avfalls- och förpackningsdirektiven, de två stora direktiven inom cirkulär ekonomi-paketet. Frågor som kommer att diskuteras är vad som ska anses vara biobaserat, vilka mål man ska ha för kommunalt bio-avfall, hur bio-avfall och organisk återvinning ska definieras, tillgången till råmaterial och hanteringen av avfall för att ersätta fossila råvaror. Vidare vill många stimulera framtagandet av ny återvinningsteknik för att vi skall kunna återanvända mer. Att vi skall kompostera mer hemma är också på agendan. Vad som är bäst att använda – bio-nedbrytbart eller återanvändningsbart – kommer också att avhandlas.

 

Det förs också diskussioner kring hur man ska mäta målen för avfallshantering – är det avfallets vikt in i återvinningen eller är det de återvunna material som erhålls efter återvinningen som skall räknas? Hur ska man kunna återanvända förpackningar på bästa sätt? Ska medlemsstaterna rapportera hur mycket som insamlas på hushållsnivå, företagsnivå och industriell nivå? Bör deponier tas bort snabbare än som föreslagits av EU-kommissionen? Det här är ett axplock av några av de kontroversiella frågorna som lagts fram som ändringsförslag till avfalls- och förpackningsdirektiven.

 

De höga ambitionerna till trots finns det också medlemsländer som inte ställer sig fullt lika positiva till de krafttag som krävs i omställningen till en cirkulär ekonomi.

 

– Flera länder, främst Bulgarien och Lettland, har efterlyst en större flexibilitet vad gäller avfallshanteringsmålen – både sett till procentsatserna och till årtalen då målen skall nås. Först måste de säkerställa ett bättre och mer effektivt avfallshanteringssystem i landet innan man kan börja inrikta sig på målsättningarna i cirkulär ekonomi-paketet menar dessa länder, säger Erika Jangen.

 

Kommissionen har tagit hänsyn till dessa krav och avsätter därför över 650 miljoner euro från Horizon 2020 och 5,5 miljarder euro från strukturfonderna för investeringar i infrastruktur och avfallshantering.

 

– Intressant är att det bara är tre länder i EU som faktiskt tagit fram en nationell agenda för cirkulär ekonomi – Tyskland, Nederländerna och den flamländska delen av Belgien. Trots att cirkulär och bioekonomi ingår i det offentliga samtalet och flertalet utredningar tillsatts på området i Sverige, så tycks svenskarna vara förvånansvärt tysta i rådsdiskussionerna. De har möjligtvis en avvaktande inställning och följer utvecklingen på EU-nivå innan man vill fatta några egna nationella beslut, resonerar Erika Jangen.

 

CEPI, den europeiska branschorganisationen för pappersindustrin i Europa, däremot jobbar desto mer aktivt med frågan och bedriver påverkansarbete. Pappersindustrin har också gjort gemensam sak med bioplastindustrin och förpackningsindustrin i sitt arbete, med gemensamma förslag till bland annat förpackningsdirektivet och avfallsdirektivet.

 

Sammanfattningsvis berättar Erika Jangen att EU-kommissionen anser att de är på god väg med arbetet och att det händer mycket på området under hösten 2016. Den 29 september ses ändringsförslagen till cirkulär ekonomi-paketet över av Europaparlamentets miljöutskott. Den 13 oktober sker omröstning kring ITREs synpunkter – utskottet för industrifrågor, forskning och energi. Den 7 november siktar miljöutskottet sedan på att anta sin rapport.

 

Arbetet med att ställa om till en cirkulär ekonomi fortsätter inom EU under hösten 2016 och nu närmast stundar debatten om avfalls- och förpackningsdirektiven.

 

Läs mer om EU-kommissionens cirkulär ekonomi-paket och handlingsplan till 2030 här.