Din återvunna tidning – miljövinst och värdefull resurs för svenska pappersbruk

Anne Sofie Söderberg, råvaruförsörjare på Stora Enso, berättar om verksamheten i Hylte, vikten av att återvinna och kvalitetens betydelse för en effektiv pappersåtervinning.

Anne Sofie Söderberg är råvaruförsörjare på Stora Ensos pappersbruk i Hylte med inriktning på returpapper och har jobbat med det sedan 2000. Som råvaruförsörjare kvalitetssäkrar och bevakar hon materialinströmningen till bruket samt har koll på brukets lager och logistik. Hylte är storkonsumenter av returpapper: 260-270 000 ton returpapper per år bearbetas och återanvänds i pappersbruket.

– Det kan vara svårt för utomstående att ta in de stora mängderna som vi faktiskt hanterar här på Hylte. Men för att exemplifiera: om man tar brukets totala årstillverkning av tidningspapper från en 8,4 meter bred maskin så skulle pappret sträcka sig 30-35 varv runt ekvatorn! 50 % av det här pappret utgörs av returfiber från dina och mina gamla tidningar. Därför är det så viktigt att vi alla återvinner, förklarar Anne Sofie Söderberg.

WA2I0756_credit

Kvaliteten på materialet kan skilja sig åt beroende på varifrån det kommer, men överlag är dagens kvalitet på returpapper bättre än tidigare. Anne Sofie säger att det märks att medvetandegraden om återvinning har ökat hos konsumenter sedan 7-8 år tillbaka.

En god och jämn kvalitet på materialet är a och o för en effektiv pappersåtervinning och därför ställs höga krav på leverantörerna – material som levereras till bruket får inte innehålla mer än 1,5 % främmande material, som till exempel wellpapp och förpackningar. Bruket har en heltidsanställd som enbart jobbar med kvalitetsprovning och det blir ca två till fyra kvalitetsprov per leverantör varje månad. Om materialet börjar tappa i kvalitet så kan man lätt följa upp detta med leverantörerna som bruket står i löpande kontakt med.

Anne Sofie lyfter fram den separata sorteringen av de olika pappersprodukterna som viktig för den höga återvinningsgraden i Sverige. I Norge t.ex. samlas alla pappersprodukter in tillsammans vilket gör det svårare att sortera ut en ren fraktion och uppnå en bra kvalitet, något som märks i materialet från Stora Ensos norska leverantörer som har betydligt svårare att nå kraven. En ojämn materialkvalitet är brukets fiende nummer ett, säger Anne Sofie. Därför oroar hon sig för om det beslutas att kommunerna ska ta över insamlingsansvaret från producenterna, något som utretts av Miljö- och energidepartementet under det senaste året. Andelen oönskat material kan då komma att öka även för de svenska leverantörerna, menar hon. Den etablerade kontakten mellan bruket och leverantörerna som är specialiserade på returpapper samt den långa erfarenheten som ligger bakom det nuvarande systemet riskerar då att äventyras.

– Det handlar om en kultur man byggt upp genom många, många år och som man nu vill bryta upp. Skulle kommunerna ta över ansvaret så finns det risk för att tillgången till råvaran försämras vilket skulle ha en stor påverkan på vår verksamhet. Och dessutom kommer de ökade kostnaderna för ett förändrat system med all sannolikhet behöva tas ut i form av ökade avgifter för konsumenterna.

Förutom en kommunalisering av insamlingsansvaret så ser hon också det vikande tidningsläsandet som en utmaning för Stora Enso framöver. Nedgången innebär samtidigt att aktörerna på marknaden måste vässa sig ytterligare för att tillverka det bästa pappret till det lägsta priset, med hänsyn till miljön – en konkurrens som Hyltebruk redan står sig väl i. Anne Sofie ser därför positivt på framtiden och är övertygad om att Hylte kommer att fortsätta tillverka papper i många år till.