Pappersfakta

Pappret uppfanns för ungefär 2000 år sedan i Kina och har genom alla tider varit en viktig bärare av information i samhället. I Sverige började vi använda papper under 1300-talet.

Pappersprodukter fyller en mängd viktiga funktioner i dagens samhälle, exempelvis som förpackningsmaterial, för informationsförmedling och som hygienartiklar. Det ställs olika krav på de olika produkterna, och därför används olika typer av fiberråvaror. Fiberråvarorna kan indelas i två grupper: nyfiber och returfibrer.

Det finns två typer av pappersmassa: mekaniska och kemiska massor. I tillverkningen blandas ofta olika typer av massor för att säkerställa optimala egenskaper hos slutprodukten och god produktionsekonomi.

Mekaniska pappersmassor ger ett relativt svagt papper, som gulnar och avtar i styrka vid påverkan av ljus, men har fördelen att en större del av veden kan utnyttjas.  Pappret används bland annat till tidningar, journalpapper och vissa typer av kartong. Exempel på mekaniska massor är termomekanisk massa (TMP), kemitermomekanisk massa (CTMP), slipmassa och halvkemisk massa.

Kemiska pappersmassor ger ett starkt papper, som används till bland annat skrivpapper och den del av veden som inte kan utnyttjas blir till energi. Massan kan blekas till hög ljushet med bibehållen styrka och passar då bra till t ex kopieringspapper. Typen av ved påverkar också papperets egenskaper. Barrved är långfibrig och ger ett starkt papper. Lövved har kortare fibrer och gör att pappret passar bra för vissa typer av tryck. Exempel på kemiska massor är sulfatmassa och sulfitmassa. Kemisk massa blandas också in i mekanisk massa för att förbättra dennas styrkeegenskaper. För att kunna tillverka papper och kartong av en viss kvalitet blandar man oftast pappersmassor som är framställda enligt olika metoder och olika fibrer med varandra.

Pappersmassa produceras både i pappersbruken som bas för den egna papperstillverkningen i Sverige och i fristående massabruk för att säljas på den öppna marknaden. Mer än 85 procent av den svenska pappersproduktionen exporteras. De största köparländerna är Tyskland, Storbritannien och Frankrike.


Papperstillverkning

Formning 1

Malda fibrer späds och sprutas ut på en plastduk, för jämn fördelning. Vattnet rinner av duken och pappers-
arket börjar bildas.

Förbehandling och malning

Cellulosafiber blandas med vatten och mals för att lättare kunna bindas ihop till ett starkare papper.

Formning 2

Pappersarket förs in mellan roterande valsar, där ytterligare vatten pressas ut i flera omgångar.

Torkning

Återstående vatten torkas bort genom att ångvärmda cylindrar pressas mot arket.

Rullning och skärning

Pappersbanan rullas upp på stora cylindrar och skärs till det format kunden beställt.

Efterbehandling

Arket efterbehandlas på olika sätt, till exempel genom glättning och bestrykning.