Färskfiber behövs för att realisera bioekonomin

Tillgång på färsk fiber och ett ökat uttag från skogen är avgörande för en biobaserad framtid. Men synen på ett hållbart skogsbruk skiljer sig mellan de nordiska länderna och övriga EU-länder. Idag röstar EU-parlamentet om en lagstiftning som kan komma att begränsa pappersindustrins tillgång på den förnybara råvaran.

 

Svenska EU-parlamentariker diskuterade LULUCF-förordningen på Europahuset.

 

EU-kommissionens föreslagna LULUCF-förordning (Land Use, Land Use Change & Forestry) debatterades på Europahuset i Stockholm under måndag morgonen. Svenska EU-parlamentariker och branschorganisationer var på plats för att diskutera förslaget, som fått mycket kritik. Det är främst avverkningstaket och att skogsägarna anser att lagstiftningen inskränker självbestämmandet över den egna marken som vållat stor debatt.

– Det är bra att skogen adresseras inom EU men det görs på fel sätt, sa Sven-Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna under måndagens panelsamtal.

Att ”spara kol i stående skog” passar inte de nordiska ländernas skogsindustri – skogen fungerar som en effektiv kolsänka, men efter en tid sjunker upptagningsförmågan och trädet är redo att fällas. En aktiv skötsel av skogen ger därför högst klimatnytta. Och det är denna aktiva skötsel av skogen som byggt upp vår framgångsrika industri och bidragit till den svenska välfärden. Vi i Norden har goda förutsättningar att klara övergången till en bioekonomi och att bli fossilfria genom ett ökat nyttjande av den svenska skogen, menade kritikerna till förslaget.

Pappersindustrin är beroende av den förnybara skogsråvaran och det svenska återvinningssystemet möjliggör ett resurseffektivt användande av material från skogen. Den europeiska synen på färskfibern skiljer sig dock från den svenska, vilket syns i förslagen i LULUCF-förordningen.

Från svenskt perspektiv befaras avverkningstaket hindra omställningen till en bioekonomi. Skogen har en enorm potential att substituera fossila råvaror i plastförpackningar, textilier, drivmedel och byggmaterial för att nämna några exempel. De historiska referensnivåerna som föreslagits skulle sätta krokben för en vidareutveckling av det svenska skogsbruket och låser industrin till tidigare avverkningsnivåer.

– 1990 som referensnivå är alldeles för långt tillbaka. Man konserverar då synen på vetenskap och tar inte hänsyn till att vi blir bättre och bättre, sa Mårten Larsson, skogsdirektör på Skogsindustrierna.

Att nivåerna bör vara framåtsyftande var ett argument som lyftes fram av flera av panelisterna under seminariet, inte minst när efterfrågan på pappersprodukter ökar i takt med att fossilt väljs bort.

Fredrick Federley, EU-parlamentariker (C), instämde i kritiken och sa att Sverige har lärt sig att bruka skogen bättre och har idag mer skog på mindre yta jämfört med tidigare. Effektiviseringar som den svenska skogsindustrin upplevt under många års tid tas inte hänsyn till om referensnivåerna baseras på nivåer längre bakåt i tiden.

– Tänk om en fabrik bara fick producera så mycket som de gjorde som för 20 år sen, sa Federley under paneldebatten.

Vidare innebär lagförslaget ett ingrepp i det svenska självbestämmandet över skogen, vilket kritiserades av skogsägare såväl som EU-politikerna.

– Ingen av de svenska parlamentarikerna vill ha en skogsstrategi på EU-nivå – vi vill inte ge den makten till EU, sa Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP).

I Centraleuropa tror man starkt på EU-projektet men det är inte alltid det blir bättre på EU-nivå, menade hon. Självbestämmandet är viktigt för att göra skogsbruket ännu mer effektivt med hänsyn till lokala förutsättningar.

Engström vill också att skogsbruket ska bli ännu smartare än vad det är idag. Till exempel bör skogsråvara användas till hållbara långsiktiga produkter, exempelvis material till träbygge, och inte till kortsiktiga produkter, som reklam. En prioritering som omgående fick mothugg från Christoffer Fjellner, EU-parlamentariker (M), som pekade på den ekonomiska och klimatmässiga nyttan med förnybart papper som kan återvinnas och användas flera gånger om. Politiken ska inte ägna sig åt detaljstyrning som denna, menade han.

Vidare sa Fjellner under panelsamtalet att han var orolig att LULUCF kan komma att påverka även annan EU-lagstiftning.

– Skogen måste anses vara klimatneutral. Annars spiller det över på annan lagstiftning, till exempel hållbarhetskriterier för biomassa.

Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker, är glad att skogen nu inkluderas i klimatpolitiken. Men EU måste hitta en balans mellan alla de viktiga frågorna som diskuterades under panelsamtalet – klimatmålen måste nås, den biologiska mångfalden måste tas hänsyn till, vi måste få till ett hållbart skogsbruk inom unionen och använda skogen som den klimatresurs den är.

Guteland framhöll att förslaget syftar till att stimulera innovation och en hållbar skogsavverkning inom EU. Det är viktigt att förslaget nu utformas rätt så att det inte finns några kryphål, exempelvis att man ”räknar mellan lagstiftningar” och släpper ut mer koldioxid i andra sektorer.

Förordningen fortsätter att debatteras i Bryssel och idag, onsdag, kommer Europaparlamentet att rösta om förslaget. Därefter påbörjas triloger.

 

Läs mer:

Skogsindustrierna: EU-förslag hotar tillväxten i bioekonomin