Här utvecklas framtidens material

Där Vänern övergår i Göta Älv ligger Wargön. Där togs i år första spadtaget till en nationell innovations test- och demoanläggning för utveckling och kommersialisering av nya material. Utgångspunkten är svenska skogen och cellulosabaserat, men även andra innovativa material. Projektet heter Wargön Innovation och målet är att möjliggöra övergången till en bioekonomi och bidra till svensk återindustrialisering.

Magnus Fransson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, berättar om projektet på ett seminarium hos Sustainable Innovation i Stockholm. Han menar att det behövs fler användbara biobaserade material:

”Utmaningen är att göra nya material konkurrenskraftiga när det gäller pris, tillgänglighet och kvalitet. Först då kommer företag som H&M och IKEA våga satsa på att ställa om till dem. Detta är Wargöns uppgift: att ta framtidens material från labbets gram till kilon, och därefter till industriella ton.”

Dessutom eldas en stor del av de material som produceras idag upp istället för att återanvändas. Fransson menar att avfallshierarkin även ska ses som ekonomisk: man sparar mycket pengar på att flytta upp någonting i hierarkin eftersom att resurserna då inte förstörs som de gör lägre ner. Eldar man upp materialet får man bara tillbaka en fraktion av det som utvunnits från början.

Wargön har sex strategier för att tackla dessa utmaningar:

  1. Innovation som insteg – det handlar inte bara om materialsubstitution, att byta plast mot biomaterial på en given produkt. Genom att använda biomaterial när man skapar nya innovativa produkter kan ett nytt material få fäste i en bransch, även om det är den innovativa produkten i sig som är orsaken.
  2. Fokusera på funktion – det är oftast funktionen man vill åt när man väljer material, inte själva materialet i sig. Kan man addera funktioner t.ex. på kemisk väg ökar detta materialets attraktivitet.
  3. Tänk system – det är viktigt att lyfta den totala ägandekostnaden. Ett exempel är plastduk som ofta används på åkrar för att skydda grödor, men kräver extra arbete för att ta bort och återvinna, och sprider mikroplaster i marken. Ett företag i Nynäshamn har istället tagit fram en nedbrytbar cellulosabaserad duk som gör jobbet utan dessa extra kostnader.
  4. Tänk affärsmodell – skapa nya affärsmodeller där man kan ge produkter ett andra och tredje liv, och göra det möjligt t.ex. att laga produkter istället för att tvingas köpa nya.
  5. Förkorta värdekedjan – minska avståndet mellan råvara och konsument.
  6. Börja med premium – skapa någonting som folk är beredda att betala väldigt mycket för, som sedan kan spilla över till billigare bredare produktion. Ett bra exempel är hur Tesla fått elbilsutvecklingen att ta fart.

Överlag är Magnus Fransson optimistisk, och säger att Sverige och Norden har ett fantastiskt utgångsläge:

”Vi har redan ett starkt varumärke och har möjligheten att bli bioekonomins Silicon Valley. Dessutom finns en stark efterfrågan – det är en enorm affärsmöjlighet för den som kan förse marknaden med hållbara material.”