Reflektioner från Skogsnäringsveckan

Skogs- och pappersindustrin befinner sig i centrum för den biobaserade ekonomin och spelar en central roll i omställningen till en hållbar tillväxt där fossila råvaror byts ut mot förnybara. Carina Håkansson, vd för Skogsindustrierna, framhöll den stora potentialen för skogen i den pågående omställningen till ett klimatsmart samhälle under Skogsnäringsveckan som inleddes nu i måndags. Även Andreas Boo, vd på Pressretur, var på plats under seminariedagarna och är glad att industrin ser nya möjligheter för att fullt ut utnyttja sin potential:

–        Den svenska skogsindustrin är ett givet nav i en cirkulär och biobaserad ekonomi där den svenska skogsråvaran är en fantastisk resurs. Hela 73% av Sverige består av skogsmark och för varje träd som skördas planteras minst två nya! Och  bara en del av tillväxten används varje år. Det är en väldigt positiv utveckling vi ser just nu, där skogen kommer att vara avgörande för att uppnå ett mer hållbart samhälle.

Läs mer om Skogsnäringsveckan 2016 här: http://www.skogsnaringsveckan.se/

Avfallsutredning med stora brister

”Förslagets utformning innebär att det är delvis svårt att bedöma vad förslaget kommer att innebära”, så beskriver utredningen själv underlaget som Miljö- och energidepartementets utredare Mia Torpe lämnade den 31 mars om hur en kommunalisering av insamlingsansvaret kan genomföras. Industrin avvaktar besked i frågan om producentansvaret för returpapper och förpackningar kommer att kvarstå.

Läs mer

Ökat samarbete mellan kommuner och producenter – den enda rimliga möjligheten för ökad återvinning!

FTI uttalar sig i samband med att regeringens utredare idag avslutar sitt uppdrag att föreslå hur en kommunalisering av förpacknings- och tidningsinsamling för ökad återvinning skulle kunna ske. Ett initiativ som ifrågasätts av en riksdagsmajoritet och som enligt departementets konsekvensanalys av förslagen innehåller en mängd risker och oklarheter, samt kraftigt ökade kostnader för kommun, stat och näringsliv.

Mot bakgrund av konsekvensanalysens slutsatser är det enda rimliga enligt FTI att istället utveckla samarbetet mellan kommuner och producenter med bibehållet producentansvar.

Läs hela uttalandet här.

Pressretur och Skogsindustrierna uppmanar regeringen att tänka om kring kommunalisering

Inför överlämningen av utredningen om kommunalisering av insamlingsansvaret den 31 mars publicerar Pressretur och Skogsindustrierna en debattartikel i Aktuell hållbarhet där man uppmanar regeringen att tänka om kring kommunaliseringen.

”Regeringen vill kommunalisera pappersindustrins återvinningsarbete. Ett arbete som fortgår trots en riksdagsmajoritet som beslutat annorlunda. När nu utredningens egen konsekvensanalys pekar på risken att återvinningsmålen till år 2020 inte nås men att systemet ändå blir betydligt dyrare är det dags att tänka om. Annars hotas användningen av returpapper i svenska pappersbruk.”

Läs hela artikeln här.

Villaägarnas Riksförbund ifrågasätter en kommunalisering av insamlingen

Villaägarna menar att Katarina Luhr (MP) ”målar upp en rosaskimrande vision av ett effektivt system med pedantiskt rena materialströmmar”.  ”Är det verkligen så det kommer bli – bara vi kommunaliserar?” undrar Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på Villaägarnas Riksförbund, i sin debattartikel i dagens SvD.

Hon är tveksam till kommunalisering som en väg framåt, och menar att man måste fokusera på att göra systemet enkelt och effektivt, snarare fortsätta debattera vem som ska ansvara för vad.

Läs hela artikeln här.

”Ett välfungerande system går fort att rasera men tar lång tid att bygga upp” – Pressreturs VD om producentansvarets framtid

Senast 31 mars ska den pågående avfallsutredningen presentera sitt förslag till uppdelning av det producentansvar som fungerat i över 20 år och som överträffat regeringens mål om återvinning. Samtidigt som utredningen är i sin slutfas har riksdagen beslutat att man inte vill se en nedmontering av näringslivets ansvar och föreslår att utredningen läggs i byrålådan. Vi har träffat Andreas Boo, VD för Pressretur som nyligen mött utredaren Mia Torpe tillsammans med företrädare för förpacknings- och tidningsinsamlingen samt Svensk Glasåtervinning.

Andreas, hur ser du på situationen just nu?

Å ena sidan är det väldigt positivt att en majoritet i riksdagen har sett att vår framgång i Sverige när det gäller insamling och återvinning till nya produkter bygger på en helhet, ett obrutet producentansvar från vagga till grav. Tillsammans med ett fördjupat samarbete med kommunerna gör det att vi kan nå återvinningsmålen till år 2020 för alla material, inte bara tidningar som redan idag samlas in till över 90 %, varav 100 % återvinns.

Å andra sidan är det djupt oroande med en utredning som fortsatt arbetar med inriktningen att riva upp nuvarande producentansvar och en politisk diskussion som inte tar hänsyn till de återvunna materialens konkurrenskraft. Ett ensidigt och oreserverat fokus på ökad insamlingsservice ger ökade kostnader och kan därför i själva verket motverka en cirkulär ekonomi. En omotiverad risk när 90 % av hushållen säger sig vara nöjda med systemet idag. Frågan blir vad som ska lagas om ingenting är trasigt!

Skogs- och pappersindustrin oroas av stora konsekvenser för råvaruförsörjningen om ett nationellt samordnat system bryts upp i ett ansvar för 290 kommuner. Vilken analys gör utredningen av detta?

Tyvärr har vi ännu inte sett en sådan konsekvensanalys eller för den delen ens ett förslag om vilka krav som ska ställas på kommunerna. Min bild är att om man väljer att undvika lagändring och riksdagsbeslut så kan man inte heller ställa krav på kommunerna vilket ger industrin ytterst osäkra förutsättningar.

Men allvarligast är att hela konsekvensanalysen lyst med sin frånvaro. Vi sätter vårt hopp till den externa och fristående aktören SWECO som ska granska utredningsförslaget samt redovisa ”samhällsekonomiska och andra konsekvenser för alla berörda aktörer”. Anmärkningsvärt nog är det dock först nu, efter delrapport till utredningen, som de tagit kontakt med oss aktörer. Att hantera en genomgripande systemförändring som berör svensk industri på detta sätt är inte seriöst.

En kommunalisering är en stor förändring som enligt lagstiftningen måste kunna motiveras. Vilka är de skäl du möter?

De är oklara. Vi överträffar uppsatta mål men samtidigt i den politiska debatten hävdas att hushållen inte vet vad de ska göra, de sägs inte förstå varför pulkor och ketchupflaskor ska hanteras olika. Jag ser verkligheten annorlunda, många har stenkoll på hur och vart man återvinner. Återvinning av glas och tidningar på över 90 % visar att systemet möter hushållens engagemang för miljön på ett resurseffektivt sätt som gör återvunna material konkurrenskraftiga.

Känner du att ni som bransch haft möjlighet att föra fram argumenten?

Utredaren har besökt pappersbruket i Hylte och vi har haft möten. Men vår utmaning är att vi inte haft ett alternativ att ha synpunkter på. Och vår problematisering av att stycka producentansvaret har inte alltid varit välkommen då man sagt att det är en fråga om hur, inte om. Eftersom man redan från dag ett bestämt utredningens resultat har vi sannolikt inte varit en favorit som samtalspartner.

Men om utredningen inte läggs i den byrålåda som riksdagsmajoriteten öppnat kommer sannolikt nya utredningar och processer ta vid. Utifrån utredarens muntliga rapport ser jag stora behov av kompletteringar innan ett heltäckande förslag enligt direktivet finns på bordet. Det återstår många frågetecken om hur material, materialmängd, tillsyn, kvalitet, kostnad, ersättnings- och övergångslösningar ska hanteras i framtiden.

Sammanfattningsvis har det inte funnits förutsättningar för konstruktiva inspel gällande det system vi förvaltat i över 20 år då ett trovärdigt alternativ saknas. Om regeringen vill trotsa riksdagsmajoriteten förväntar vi oss därför att utredningens förslag och konsekvensanalys skickas ut på remiss. Allt annat vore oacceptabelt.

Vad innebär den fortsatta osäkerheten?

När det saknas politiskt stöd för att driva det här vidare är det klart att vi hade önskat att man lagt ner idén och istället fokuserat på att få nuvarande system att fungera så bra som möjligt, i enlighet med tidigare beslut, den s.k. augustiförordningen. Istället har vi nu fortsatt osäkerhet, och problem att motivera vidare investeringar. Det vore katastrofalt för producenterna att stå kvar med ansvar för återvinningen men helt utan möjlighet att påverka sina utgifter för insamling.

Osäkerhet och uteblivna reformer för ökad tillsyn innebär också att systemet riskerar att vittra sönder då enskilda aktörer utnyttjar situationen.

Hur har utredningen hanterat frågan om måluppfyllelse 2020?

2020 ligger väldigt nära i tid, och miljömålen äventyras av att vi tvingas sväva i osäkerhet. Även utredaren ger uttryck för en lång omställningstid då existerande avtal på marknaden helt enkelt förväntas löpa ut för att minska mängden rättsliga tvister och ersättningsanspråk. Ett väl fungerande system går fort att rasera men tar lång tid att bygga upp.

Vilka är dina viktigaste skäl till att ni ska få fortsatt förtroende?

  1. Dagens måluppfyllelse och hushållens förtroende
  2. Etablerad service och tillgänglighet i hela landet, i alla kommuner
  3. Det obrutna ansvaret som möjliggör att göra nya produkter av insamlat avfall
  4. En tydlig ambition om att utveckla systemet och fördjupa samarbetet med landets kommuner
  5. Nya mål till 2020 kräver utveckling, inte avveckling av dagens system

Vad kan vi idag säga om nästa steg?

Det finns inga krav på att utredningen presenteras offentligt eftersom att det är en intern utredning på Miljödepartementet. Däremot vore det anständigt att en publicering ändå sker med tanke på hur mycket utredningen påverkar externa aktörer, existerande avtal och förutsättningar för återvinningsindustrin.

Förslaget vi fått redovisat är fragmenterat, otydligt och ofärdigt. Utredningen kan visserligen bli klar i tid, men det kommer krävas mycket ytterligare arbete för att något förslag ska kunna verkställas, inte minst av Naturvårdsverket.

Vad skulle du önska dig som ansvarig för tidningsåtervinningen?

Arbetsro, långsiktighet, samarbete med landets kommuner och utrymme att fokusera på att exempelvis utbilda nya generationer i en framgångsrik återvinning. Vi behöver en politisk samsyn. Så länge vi når regeringens mål är det rimligt att vi får fortsatt förtroende för både insamling och återvinning.

 

Politiker tar strid för fortsatt producentansvar

Riksdagens klara besked till regeringen är att insamlingsansvaret fortsatt ska vila på producenterna, skriver Johan Hultberg (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson, och Gunilla Nordgren (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet i Miljöaktuellt den 8 mars.

Alliansen fattade efter utredning beslut om utökat producentansvar för att ge ett stabilt system för alla inblandade och förutsättningar för innovation inom insamling och återvinning.

”Efter riksdagens beslut om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar även fortsättningsvis borde ligga på producenterna utgår vi ifrån att regeringen följer riksdagsmajoritetens vilja. Regeringen gör därför bäst i att lägga sin påbörjade utredning i pappersåtervinningen” skriver man.

Läs hela artikeln här.

Riksdagen anser att allt återvinningsansvar bör ligga kvar på producenterna

En majoritet i riksdagen biföll torsdag 3 mars en motion från miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper även i fortsättningen bör ligga på producenterna.

”Detta är ett komplicerat system, och hur kostnader skulle fördelas är ingen lätt fråga, eller uppgift att lösa. Vilka svar utredningen kommer fram till vet vi inte i dagsläget, men vad som har kommit fram vid t.ex. hearingar är att utredaren anser att en flytt av ansvaret kommer att bli dyrare”, sade Gunilla Nordgren (M) om den kommunalisering som just nu utreds, i debatten innan beslutet.

Hon anser att det bästa hade varit att lägga ner frågan om kommunalisering efter att utredningen lämnat sitt svar: ”I arbetet med att nå [miljö]målen behövs tydliga och långsiktiga regler.”

Kristina Yngwe (C) betonade logiken i dagens producentansvar: ”Att de som tillverkar förpackningarna också ska ansvara för hur dessa tas om hand är en central princip. Eftersom tillverkarna bekostar denna hantering är det rimligt att även de bär ansvaret för hur förpackningarna utformas, samlas in, och återvinns. Då kan de optimera hela kedjan, och utveckla nya lösningar för en miljösmart hantering.”

Se hela debatten och beslutet här.

Inför en kontrollstation 2018 och utvärdera oss innan ni överväger en förändring, uppmanar pappers- och förpackningsindustrin regeringen

”Mer samarbete är vägen till nödvändig långsiktighet och ökad återvinning, bättre service och cirkulär ekonomi”, skriver vd:ar och koncernchefer för sju företag tillsammans med Förpacknings- och Tidningsinsamlingens ordförande Bo Lundquist i Miljöaktuellt, tisdag 1 mars.

Istället för att ödsla tid på ytterligare rader av fruktlösa utredningar, komplicerade lagstiftningsändringar och finansieringsmodeller, vill man ha fördjupat samarbete med kommunerna så att man tillsammans kan utveckla välfungerande system med producentansvar för förpacknings- och tidningsinsamling.

Man föreslår också att regeringen kontrollerar om producenterna lever upp till sitt ansvar:

”Vi representanter för näringslivet vill ha mer ansvar, inte mindre. Är målen den centrala frågan så bör regeringen i stället för att frånta oss vårt ansvar införa en kontrollstation 2018 där vårt arbete mot de nya målen utvärderas innan förändringar övervägs. Att som i dag överträffa regeringens mål borde rimligen ge fortsatt förtroende.”

Läs hela artikeln här.