Experience the power of a bookbook™ – IKEA:s nya reklam hyllar det analoga

IKEA marknadsför sin nya katalog i en parodi på Apples berömda reklam för sina högteknologiska produkter. Papperskatalogen kommer fulladdad och med ett batteri som varar för evigt. Den scrollar helt utan hackighet och består av 328 high definition-sidor. IKEA:s hållbarhetstänk löper som en röd tråd genom katalogen, förutom att katalogen är helt återvinningsbar uppmanas också konsumenterna att återanvända och förnya äldre möbler, genom att t.ex. måla eller klä om dem. IKEA är medlem i Papperskretsen.

 

Producentansvar kan öka återvinning av textilier

Vi köper och slänger allt mer textilier i Sverige. Faktum är att Sverige är bland de sämsta i Europa när det gäller insamling av textilier. För att öka insamlingen, återanvändningen och återvinningen krävs betydande förändringar. En analys gjord av IVL Svenska Miljöinstitutet visar att ett utökat producentansvar är det styrmedel som har bäst förutsättningar att göra detta.

Läs mer:
Recyclingnet

Sortera rätt för miljön

Genom att sortera enligt producentansvaret kommer vi åt nästan alla sopor som är av sådan kvalitet att de går att återvinna; sorteras allting rätt är det inte mer än några få procent kvar i hushållssoporna som har något återvinningsvärde. Sara Kralmark (Ideell trainee Naturskyddsföreningen) i Dagens ETC.

Läs mer:
Dagens ETC

Andreas lämnar ÅtervinningsGaranti – en konkurrensfördel för hela branschen

Han ska göra det ännu lättare att återvinna. För så vill Pressreturs vd, Andreas Boo, att branschen utvecklas i framtiden. Själv säger han att det är hans nyfikenhet som är hans främsta drivkraft på jobbet.

Andreas Boo svarar snabbt på frågan kring Pressreturs viktigaste uppgift. Han har varit VD på Pressretur i snart ett år och svaret är självklart:
– Vi ska verka för ett insamlingssystem som anpassar sig till omvärldens förändringar och nya krav från både politiken, men inte minst allmänheten. Det ska vara lätt för medborgarna att återvinna, och genom tydlig återkoppling ska man förstå värdet av det miljöarbete man gör, säger han.
Han har en mångårig bakgrund på skogsindustrikoncernen Holmen där han började 1999 som marknadsanalytiker. Sedan dess har han haft många olika positioner där, som exempelvis commercial manager och strategisk inköpare. När han senare fick frågan om han ville bli vd på Pressretur var det nyfikenheten som styrde honom. Han sa ja direkt med förklaringen ”det är så kul med nya utmaningar och nya människor.”
Han har en lång erfarenhet av branschen, men tror samtidigt att det var en fördel att han som vd inte jobbat inom återvinningsbranschen sedan tidigare. Hit kom han med ”nya ögon” och ett nytt perspektiv. Han säger att viktiga frågor handlar om att sprida information till allmänheten, hitta ett bra samarbete med kommunerna och att utveckla den fastighetsnära insamlingen, som också är en del av Pressreturs fem-punktsprogram.
– Trots att gott och väl över 90 procent av allt papper återvinns i Sverige idag vill jag värna tillgängligheten och kunskapen om återvinningens miljönytta, säger han.
Förtroendet för Producentansvaret, som innebär att branschen ansvarar för återvinning, är den grundläggande fråga som Andreas Boo säger att han vill fokusera på, men han inser samtidigt utmaningen i att leva upp till medborgarnas krav om tillgänglighet och ordning kring återvinningsstationerna.
– Det är viktigt att vi är anpassningsbara och lyhörda för omvärlden. Rent konkret måste vi hitta vägar till bra samarbete med kommunerna som ett exempel. Idag har vi ett antal samarbetsavtal på plats där vi gemensamt agerar för exempelvis minskad nedskräpning.
– Jag kan konstatera att vi gör ett mycket bra jobb idag men nedskräpningen som ofta handla om andra saker som tillgänglighet för att lämna grovavfall måste lösas tillsammans. Jag kommer fortsätta arbetet med att vara anpassningsbar till den föränderliga omvärlden, säger han.
Varför är återvinning och producentansvar viktigt för exempelvis pappersindustrin?
– I grunden handlar det om tillgång till råvara för en mycket resurseffektiv produktion. När vi till 100 procent återanvänder ett förnybart material är det en vinst för oss som företag men också för samhället.
– När vi genom vårt system kan lämna Återvinningsgaranti så blir det också en tydlig konkurrensfördel för hela värdekedjan, från pappersbruket till tryckeriet eller tidningsutgivaren, säger han.
Vad ser du för andra utmaningar i branschen?
– Det finns naturligvis utmaningar i både större och mindre skala. I stor skala handlar det om det politiska perspektivet, avfallsutredningen, och vad nu utfallet blir av det.
– En annan utmaning är den förändring vi ser i samhället, där många går från ”miljömedveten” till ”kretslopps -och resurshushållningsmedveten” som är nästa steg. Vi måste ta tillvara på medborgarnas drivkraft, konsumtenterna idag har höga krav och det måste vi leva upp till.
För över ett år sedan lämnade avfallsutredningen förslag som blir avgörande för branschens framtid. Hur skulle du vilja utveckla dagens återvinningssystem?
– Som jag sa tidigare, jag tror på att förtydliga producentansvaret med tydliga roller och kontrollfunktioner. Om kommunerna får insamlingsansvar, som vissa förespråkar, ställs vi på Pressretur till svars för ett system som vi inte har praktisk, teknisk eller ekonomisk kontroll över.
– Vår egen konsekvensanalys visar också att ett system som ser helt olika ut i olika delar av landet och där kommunens förutsättningar sätter nivån riskerar leda till att dagens framgångsrika och världsledande system slås söner. Då riskerar vi dessutom, de med dagens system uppnådda miljövinsterna.
Många pratar om papperstidningens död. Hur ser du på papperstidningens framtid?
– Läsandet går ner och papperskonsumtionen minskar, det är ett faktum samtidigt som vi ser en positiv utveckling inom andra slutanvändningsområden. Nyhetsredaktionerna måste anpassa sig och utvecklas och satsa på exempelvis analyser i papperstidningen. ”Nyheterna” väntar vi oss att få snabbt på webben. Man får inte heller glömma att tidningar är en oslagbar kommunikationskanal vad gäller annonser.
Många tror att det är dåligt för miljön att köpa exempelvis ett magasin. Varför är det hållbart med papperstidningar?
– Tack vare återvinningsgarantin. En träfiber idag är det mest resurseffektiva du kan tänka dig. Den är nästan oändlig, en förnybar resurs med en livscykel på 100 år. Träfibern kan du dessutom återvinna mellan sex och åtta gånger, och efter det energi-återvinns den. Skogsmängden ökar i Sverige och bara cirka 80 procent av den årliga tillväxten avverkas. Det kallar jag hållbart.

Andreas Boo

Låt inte enstaka soppåsar styra kretsloppspolitiken

Sverige behöver en saklig debatt om hur vi ska driva vårt miljöarbete framåt och i den ingår en miljömässig och ekonomisk analys av hur vi på bästa sätt ökar vår materialåtervinning. Regeringen bör därför lägga fram en proposition som baseras på en bredare analys, och inte på några siffror från statistiken tagna ur sitt sammanhang, replikerar Anders Wijkman och Britt Sahleström.

Avfall Sveriges ordförande Peter Danielsson försöker med hjälp av statistik i sin debattartikel i Dagens
Samhälle 6 november ge en bild av att allt blir bättre om bara kommunerna får ta ansvar för insamlingen av förpackningar och tidningar. En av utgångspunkterna är att EU-kommissionen har konstaterat att Sverige inte längre ligger bland de främsta länderna när det gäller materialåtervinning.

Vad Peter Danielsson inte berättar är att EU är allvarligt bekymrad över Sveriges stora överkapacitet
på avfallsförbränning. Överkapaciteten är det enskilt största hotet mot ökad materialåtervinning.
Avfallsförbränningen sker i anläggningar som nästan alla ägs av Avfall Sveriges tongivande kommunala bolag. Dagligen möter återvinningsföretagen konkurrens på marknaden från dessa kommunala bolag som behöver ha in bränsle i form av avfall till sina anläggningar och därmed konkurrerar ut materialåtervinningen. Trots det fortsätter kommunerna att bygga fler avfallsförbränningsanläggningar.

EU-kommissionen överväger kraftigt höjda mål för att öka materialåtervinningen i Europa. Ett av
skälen är att länder, som ännu deponerar sitt avfall, inte ska investera i samma stora kapacitet i
avfallsförbränningsanläggningar som Sverige. Återvinningsindustrierna välkomnar dessa skärpta mål och att materialåtervinningen ska öka även i Sverige. Man kan rikta kritik mot producenternas sätt att sköta städning och annat kring återvinningsstationerna, men materialåtervinningsgraden för förpackningar och tidningar har ökat genom åren och det syns tydligt i statistiken. Utan producentansvaret hade Sverige inte nått dessa återvinningsnivåer. Vi är helt överens med Danielsson om att det finns mer att göra, men inte om vägen dit. Med hänvisning till plockanalyser försöker Danielsson visa hur framgångsrik den kommunala fastighetsnära insamlingen varit jämfört med områden där det bara finns tillgång till återvinningsstationer. Dessa siffror skiljer sig inte om den fastighetsnära insamlingen sker i privat regi. Återigen väljer Danielsson bort att berätta att den fastighetsnära insamlingen främst har byggts upp av de privata återvinningsföretagen. Nära hälften av flerbostadshusen har i dag fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ungefär 40 procent av alla tidningar och 30 procent av förpackningarna samlas in denna väg. Tillsammans med bostadsbolag och fastighetsägare har återvinningsföretagen skapat kundanpassade lösningar och erbjuder även andra tjänster, inte bara hämtning. Fastigheter är olika, fastighetsägare har olika önskemål, samma lösning passar inte överallt.

Avfall Sverige har i dagarna haft sitt höstmöte med Fastighetsnära insamling som tema. Återvinningsföretagen, som har den största erfarenheten av just denna utbyggnad, bjöds inte in att medverka vid konferensen. De kommunrepresentanter som deltog fick alltså ingen information om de privata återvinningsföretagens lösningar.

Återvinningsindustrierna anser att samarbetet med både producenter och kommuner måste utvecklas för
att förbättra miljön och öka servicen till medborgarna. Kommunernas roll och ansvar bör förstärkas när
det gäller övergripande samhällsplanering, tillsyn och information till medborgarna, men inte rollen som
aktör på marknaden. Genom tydliga roller och ett ökat samarbete kan vi utveckla både insamlingen och
materialåtervinningen. Då först kan vi visa att vi i Sverige är framgångsrika.

Låt inte plockanalyser av soppåsen ligga till grund för en framtida politik inom detta viktiga område.
Regeringen bör ta ett bredare grepp i linje med EU:s färdplan för resurseffektivitet och skapa förutsättningar för en marknad, där soppåsens vara på längre sikt är ett minne blott.

Anders Wijkman, ordförande Återvinningsindustrierna Britt Sahleström, vd Återvinningsindustrierna

Hushållen överträffar regeringens återvinningsmål

Svenska folket är i världsklass när det gäller källsortering av tidningar. Förra året lämnade vi in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad. Hushållen överträffar tillsammans med oss producenter med råge regeringens återvinningsmål på 75 procent.

Läs mer