Separat insamling av material grundstomme i den svenska återvinningsmodellen

Återvinningsmålen överträffas och en separat insamling ger hög kvalitet på den återvunna råvaran. Trots goda resultat syns kommunala försök med blandinsamling runtom i landet. Papperskretsen frågar Hans Standar, VD på Svensk Glasåtervinning, och Andreas Boo, VD på Pressretur, varför det är så viktigt att de olika materialslagen hålls isär vid insamling.

 

 

Med Sveriges återvinningssystem kan vi sluta kretsloppet och låta materialet komma till nytta i nya produkter. En förutsättning för att kunna använda resurserna igen är att materialslagen hålls åtskilda från varandra, så att materialet hålls rent. Därför samlas tidningar och olika förpackningsslag in var för sig idag – ett viktigt första steg i återvinningsprocessen.

 

Hans Standar, VD på Svensk Glasåtervinning, varför är separat insamling av färgat och ofärgat glas så viktigt?

– Idag återvinner vi över 90 procent av alla glasförpackningar i Sverige. Merparten av det insamlade materialet blir till nya glasförpackningar, medan resten blir glasull och skumglas som används i byggnation. En förutsättning för att kunna nå dessa höga återvinningsnivåer och göra nya produkter är den separata glasinsamlingen som vi har idag – alltså att färgat glas samlas in för sig och ofärgat glas för sig. Hela vårt återvinningssystem bygger på att vi får in rena fraktioner.

 

Trots ett väletablerat system syns tendenser till insamling av blandade fraktioner i kommuner runtom i Sverige. I Höganäs ordnar kommunen blandinsamling av glas och i Göteborg samlas pappersförpackningar och tidningar in tillsammans i ett pilotprojekt i två villaområden. Målsättningen för projekten är att förenkla insamlingen och stärka avfallshierarkin.

 

Dagens återvinningssystem är dock anpassad för en separat insamling.  Med rena material in i återvinningsprocessen ökar materialutnyttjandet och kostnaderna för eftersortering hålls nere. En omställning till blandinsamling skulle därför riskera att leda till vikande återvinningsgrader och att materialet måste skickas utomlands för återvinning där processen ser annorlunda ut. Även Naturvårdsverket har i en skrivning till Göteborgs stad poängterat att miljönyttan kan äventyras när olika materialslag samlas in i en och samma ström. Dessutom menar myndigheten att insamlingen strider mot förordningen om producentansvar för förpackningar och tidningar.

 

Andreas Boo, VD på Pressretur, hur ser du på kommunala projekt med blandinsamling, exempelvis det i Göteborg?

– Vi har ett återvinningssystem i absolut världsklass idag, cirka 95 procent av alla tidningar samlas in och återvinns till nya produkter. Det är något som vi måste värna om. Även om Pressretur och de olika kommunerna jobbar för samma mål är det viktigt att vi bibehåller effektiviteten i systemet och samlar in de olika materialslagen i separata fraktioner. På så sätt tar vi bäst tillvara på materialet i nästa steg.  

 

Kommunala och privata projekt måste möta samma kvalitetskrav som dagens system med Återvinningsstationer, det vill säga att de olika materialen måste hållas isär för bättre kvalitet i själva återvinningsprocessen. När dessa krav uppfylls kan de vara bra kompletterande alternativ, menar Andreas Boo.

 

FAKTA

Förordning om producentansvar

Enligt 5 § förordning (1994:1205) om producentansvar för returpapper och 28 § förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar, ska hushåll och andra förbrukare sortera ut returpapper/förpackningar från hushållsavfall och annat avfall och lämna till producenternas insamlingssystem. För förpackningar har även kommuner rätt att tillhandahålla insamlingssystem. Att erbjuda insamling av en blandad fraktion, till exempel av returpapper och pappersförpackningar tillsammans, resulterar således i att hushållen och andra förbrukare bryter mot gällande regler om utsortering och insamling.

Samverkansavtal

Idag har Pressretur och Svensk Glasåtervinning, via FTI, samverkansavtal med 82 av Sveriges kommuner. Syftet med samverkansavtalet är att kommunen och FTI ska vara överens om bland annat den lokala utformningen av systemet, ansvarsfördelning och målsättning för servicegraden. Genom samarbetet kan det svenska återvinningssystemet vidareutvecklas och förbättras ytterligare, allt anpassat till de lokala behoven och förutsättningarna.