Svensk omställning till en bioekonomi – från vision till verkstad!

”Grunden läggs för en cirkulär och biobaserad ekonomi som bidrar till att miljömålen nås. Det som i dag är avfall blir istället en resurs som driver fram nya affärsmöjligheter.” Så sade Stefan Löfven i sin regeringsförklaring 2015 och angav därmed tonen för regeringens arbete framöver. Men vad är egentligen en bioekonomi? Vad krävs för att omställningen ska lyckas i Sverige? Och vilken roll spelar skogen i omställningen till ett kretsloppssamhälle som helt baseras på förnybara råvaror?

En bioekonomi innebär i korthet en samhällsekonomi helt baserad på förnybara råvaror. Målsättningen med bioekonomin är att minska människans påverkan på miljön och frikoppla tillväxt och samhällsutveckling från användandet av fossila råvaror. Redan 2011 gav den dåvarande regeringen Formas uppdraget att, i samråd med Vinnova och Energimyndigheten, utarbeta en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. Men trots tal om både biobaserade och cirkulära ekonomier – inte bara i Sverige, utan också runtom i Europa – under senare år har samtalet till stor del fokuserat på resurseffektiviseringar i produktionen, återvinning och återanvändning. Materialperspektivet har varit mindre synligt i dessa diskussioner. Sverige med sina stora tillgångar av skog och sitt hållbara skogsbruk besitter här en enorm potential att på riktigt ställa om till en ekonomi som i högre grad är baserad på förnybara material.

Intresset och efterfrågan för biobaserade material och produkter ökar och man har kunnat se flera goda exempel från organisationer och företag som vill påskynda övergången till en mer hållbar produktion och konsumtion. En av dessa organisationer är Skogsindustrierna, branschorganisationen för massa-, pappers- och den trämekaniska industrin, i Sverige. Skogsindustriernas målsättning är att behålla och förbättra konkurrenskraften för medlemmarna, marknadsföra svenska träprodukter samt sprida kunskap om vad en bioekonomi är, berättar VD Carina Håkansson. Inom Skogsindustrierna strävar man efter en samhällsekonomi som till stor del består av biobaserade varor, främst med fokus på skogen som råvara givetvis. En skogsbaserad bioekonomi passar även bra in i en cirkulär ekonomi då man kan ersätta ändliga råvaror med förnybara.

– Den cirkulära ekonomin och bioekonomin går hand i hand, där returpapper är ett bra exempel på hur vi på Skogsindustrierna jobbar både cirkulärt och biobaserat, säger hon.

Carina HÃ¥kansson, vd Skogsindustrierna_SI PrintCarina Håkansson, VD Skogsindustrierna (foto: Skogsindustrierna)

Carina Håkansson välkomnar politikernas höga ambitioner vad gäller en omställning till både en cirkulär och en bioekonomi och nämner bl.a. initiativet Fossilfritt Sverige, en fossilfri fordonsflotta till 2030, Energikommissionens arbete, klimatmålen samt landsbygdsminister Sven-Erik Buchts arbete med det nationella skogsprogrammet. Men hur tar vi oss dit med bibehållen konkurrenskraft? Carina Håkansson efterlyser nu en konkret handlingsplan från politikerna – att det blir verkstad av de uttalade visionerna.

– Sverige har osedvanligt goda förutsättningar för att ställa om till en bioekonomi: 70% av vårt land består av skog, 80% av den brukas. Vi är en världsledande skogsindustrination med en över 100-årig tradition, vi har en i grunden god infrastruktur i form av vägar och järnvägar samt goda kontakter och nätverk mellan industrin och akademin. Nu hänger det på politikerna att utforma enhetliga regelverk och incitament så att vi tar tillvara på den svenska skogsindustrins fulla potential, säger Carina.

Samtidigt som hon är glad för det ambitiösa arbetet som bedrivs på området, inte minst av politikerna, oroar hon sig för att de strategier och regelverk som ska utarbetas under den närmaste tiden kommer att bli alltför spretiga och inte dra åt samma håll.

– Om politiker faktiskt vill ställa om till en bioekonomi i Sverige innebär det t.ex. att vi måste använda rester från skogsavverkningen till energi på olika sätt. Om regeringen då samtidigt inför en skatt på avstånd för tunga lastbilstransporter blir det ju olönsamt att ta tillvara på dessa rester! Det här är ett exempel på den typ av beslut som vi oroar oss för – att det i slutändan inte kommer att hålla ihop, säger Carina.

För en lyckad omställning krävs därför samordnade insatser som stimulerar innovation inom företagen och politiken så att vi kan öka tempot i att byta ut fossilberoende råvaror mot biobaserade, menar hon. Exempelvis bör vi i Sverige öka det industriella träbyggandet, kraftigt öka underhållet av vägar och järnvägar och öka produktionen av biobaserade drivmedel. Vi bör också öka tillväxten i skogen så att vi får ut ännu mer virke till biobaserade råvaror. Den låga medvetenheten kring en cirkulär och bioekonomi är också något som Skogsindustrierna och samhället i stort måste jobba vidare med framöver.

– Utan att vi gjort en mätning på det så tror jag inte att allmänheten känner till vad cirkulär eller bioekonomi är. Även bland politiker verkar det finnas breda tolkningar av de två begreppen. Här har vi arbete kvar att göra! Som konsument kan du bidra till omställningen varje gång du väljer en förpackning i papper istället för plast, avslutar Carina.