Uppsving för papper när världen ställer om från plast till förnybart

Miljövänliga materialval blir allt viktigare för företag och konsumenter. I omställningen till ett fossilfritt samhälle väljs därför plasten bort till förmån för mer hållbara alternativ. Papper har nu seglat upp som morgondagens självklara val.

 

Plastförpackningar är på väg att förpassas till historiens sophög. Både producenter och konsumenter bör bejaka det – och ta en pappkasse istället.” – framtidsspaning och uppmaning av Dagens Industris ledarskribent Arvid Åhlund, 28 aug 2017

 

Pappersfibern har många fördelar – från en förnybar resurs förädlad i en energieffektiv process, till en hållbar pappersprodukt som tack vare det svenska återvinningssystemet kan användas upp till sju gånger. Allt fler får upp ögonen för papper när miljömedvetenheten ökar i samhället.


Papper premieras när plasten förbjuds

Pappåsens fördelar blir ännu tydligare när plastens nackdelar blivit allt mer uppmärksammade, inte minst i och med den nya EU-lagstiftningen som kräver att handeln informerar om plastpåsens negativa konsekvenser för miljön. Den nya lagstiftningen anses ha gett god effekt, framförallt hos de klädbutiker som även valt att ta betalt för sina plastpåsar – en åtgärd som minskat användningen drastiskt som följd, enligt dem själva.

Redan innan lagkravet trädde i kraft erbjöd flera av de stora matvarubutikerna påsar av förnybart material, såsom sockerrör, istället för fossil plast. Hemköp testkör just nu pant på plastpåsar för att säkerställa att påsen faktiskt kommer tillbaka in i kretsloppet. Handeln tar flera initiativ för att minska användningen av plastpåsar.

Andra länder runtom i världen har gått ännu längre för att minimera plastens negativa effekter på miljön. Kenya exempelvis införde nyligen ett totalförbud mot plastpåsar i landet och Costa Rica har beslutat att förbjuda engångsmaterial gjord av plast från och med 2021.

Vissa anser dock att plasten fått ett oförtjänt dåligt rykte, däribland svenska forskare och branschorganisationen IKEM som menar att plasten är bra om den hanteras på rätt sätt och återvinns – som den gör i hög utsträckning i Sverige. Det är i andra länder där kunskapen är lägre och etablerade återvinningssystem saknas som plasten är ett betydligt större miljöproblem.


Förpackningen byter skepnad

Förutom bärkassen syns också en materialväxling vad gäller förpackningar där man rör sig i samma riktning – från plast till förnybart papp. Det senaste exemplet är Arlas återlansering av crème fraiche, numera i pappersbägare och med toppfolie som till största delen består av förnybar och återvinningsbar pappersfiber. En betydligt mer hållbar förpackning med lägre klimatavtryck.

Nyligen lanserades också en plastfri – inte helt förpackningsfri – butik i London. Förpackningen behövs och därför måste man istället byta ut materialet till ett förnybart sådant för att uppnå största miljönytta.


Forskning för fiberbaserade alternativ

Omfattande forskning pågår just nu för att hitta plastliknande material från skogsråvara, något som Papperskretsen skrivit om flera gånger tidigare. Bland annat forskas kring fiberbaserade material, flexibelt papper och ett utvecklat wellpapp som kan substituera plasten. Fossilfria laminat i kartongförpackningar lanserades för några år sedan av Tetra Pak, men mer forskning och en storskalig produktion krävs för att få ett brett genomslag för denna hållbara förpackning.


Politik som möjliggör ett biobaserat samhälle

Politiken måste fortsatt stödja och stimulera omställningen från fossila till förnybara råvaror. Regeringen har sedan tidigare lanserat samverkansprogrammet för cirkulär och biobaserad ekonomi. I juni tillsattes en utredning för att minska plastens negativa effekter på miljön. Och inför budgeten 2018 presenteras historiskt stora satsningar på miljö och klimat, bland annat ett ”plastpaket” som ska göra haven fria från mikroplaster och minska nedskräpningen. Industriklivet är också en viktig del av omställningen från fossilt och ska stödja svensk industri att ställa om till noll-utsläpp av växthusgaser fram till 2040.

Satsningarna har mottagits väl, inte minst av diverse miljöorganisationer. Även Anders Wijkman, Miljömålsberedningens tidigare ordförande, är positiv till regeringens initiativ på miljöområdet däribland Industriklivet. Men han vill också se motsvarande budgetsatsningar som möjliggör en biobaserad ekonomi, skriver han på sitt Twitterkonto. Den svenska skogsråvaran spelar en avgörande roll i detta skifte.