Varför går det så långsamt? – Återvinningsindustrierna efterlyser svensk strategi för cirkulär ekonomi

Förra året talade Återvinningsindustrierna om vikten av att stimulera andrahandsmarknaden för återvunnet material. I år – ett år senare – undrar branschorganisationen varför omställningen går så långsamt. De vill se en strategi för cirkulär ekonomi som driver på arbetet.

 



Anders Wijkman under Återvinningsindustriernas seminarium i Almedalen. (Foto: Återvinningsindustrierna)


– Med dagens linjära flöden kan ni glömma Parisavtalet och hållbarhetsmålen
, inledde Anders Wijkman seminariet i Almedalen.

Likt förra året diskuterades cirkulär ekonomi på Återvinningsindustriernas seminarium i Almedalen. Omställningen går alldeles för långsamt, menar branschorganisationen med ordförande Anders Wijkman i spetsen.

Wijkman nämnde tre viktiga faktorer för att lyckas i arbetet framöver: vi måste ställa om dagens linjära ekonomi till cirkulära flöden, öka substitutionen – från fossilt till förnybart – samt utnyttja det vi producerat betydligt bättre. Som exempel på det sistnämnda lyftes kontorsytor och bilparker, resurser med låg utnyttjandegrad idag.

Återvinningsindustrierna vill bland annat se fler standarder för produkter och skapa ekonomi i andrahandsmarknaden – det måste vara konkurrenskraftigt att använda återvunnen råvara. Sedan tidigare har branschorganisationen föreslagit sänkt moms på återvunnet material enligt logiken att man redan betalt för materialet en gång tidigare. Även design för återvinning är jätteviktigt framgent.

– Man ska inte bygga in obsolens i sin produkt, sa Anders Wijkman och menade att alla produkter som sätts på marknaden bör vara lätta att återanvända eller återvinna till nya produkter.

Politiska beslut och styrmedel kan skynda på omställningen. Men det krävs också en samlad strategi för cirkulär ekonomi i Sverige. Hittills har debatten om cirkulär ekonomi främst handlat om att höja återvinningsmålen, enligt Anders Wijkman. Det räcker inte om det material som samlas in inte är av tillräckligt hög kvalitet för att kunna återanvändas till högkvalitativa produkter. Exempelvis återvunnen elektronik och plaster kan idag inte användas i högkvalitativa produkter i nästa skede. Vem som ska samla in materialet och vilken återvinningsgrad vi ska nå är därför detaljfrågor i sammanhanget, menar han.

Vad gäller politiken för cirkulär ekonomi har Miljödepartementet alltid haft ansvaret, men det är även en viktig fråga för Näringsdepartementet – för jobben – också, menar Wijkman. Finland har kommit längre i detta arbete och har redan formulerat en nationell cirkulär ekonomi-strategi. Design för återvinning och standarder måste däremot lösas på EU-nivå. Vi måste också tydliggöra att det är minskade klimatutsläpp vi styr mot genom omställningen, sa Anders Wijkman avslutningsvis.

 

En kort summering av seminariet finns tillgänglig på Återvinningsindustriernas hemsida: http://www.recycling.se/nyheter-media/almedalen-2016