”Vi kommer alltid att brinna för papperstidningen”

Tidningsläsandet i pappersform fortsätter att minska. Men enligt Jeanette Gustafsdotter, VD på branschorganisationen TU (Tidningsutgivarna), syns tendenser till en återgång till papperstidningen.
 Kombinationen av papper och digitalt är fantastisk. Det ena utesluter inte det andra.

 

JG

Bild: TU/Fotograf: Jonas Hellsén

 

Jeanette Gustafsdotter är precis hemkommen från en konferens anordnad av World Association of Newspapers and News (WAN-IFRA) – som i år hölls i Colombia. Den årliga konferensen samlar hela branschen från världens alla hörn under några dagar för seminarium och samtal som rör dagens media och den framtida utvecklingen. Även om branschen ser väldigt positivt på de senaste årens tekniksprång diskuterades också den andra sidan av myntet – ”det digitala hotet” – under konferensdagarna. Digitala fotspår som internetanvändare lämnar efter sig ger möjlighet till utökad kontroll från stora medier såsom Facebook och Google. Att företag ”siktar och riktar” information med hjälp av algoritmer har blivit allt mer uppmärksammat och ifrågasatt.

På ett av de många seminarierna under veckan diskuterades också tendensen till en återgång till papperstidningen, något som har kunnat skönjas på senare tid. Exempelvis antyder siffror från Nordicom – nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet – att tappet för pappersupplagorna planar ut samtidigt som läsningen av både digitalt och tryck ökar.

 Vi kommer alltid att brinna för papperstidningen, men kombinationen av papper och digitalt är fantastisk. Det ena utesluter inte det andra. Medieindustrin är inte vilken industri som helst, utan demokratins bärare. Därför är alla källor viktiga – vare sig det är tryckt eller digital media – för att demokratin ska överleva, säger Jeanette Gustafsdotter.

En sak som Jeanette Gustafsdotter oroar sig för är att digitaliseringen ska leda till klasskillnader vad gäller kunskap. De som enbart tar del av digitala medier riskerar att missa viktig samhällsinformation, menar hon. Nyhetsartiklar som sprids via sociala medier kan ge en skev bild av verkligheten eftersom läsarna tar del av information från människor som liknar dem själva, exempelvis vad gäller socioekonomisk bakgrund och politisk åskådning. Diverse digitala nyhetstjänster ger numera också användaren möjlighet att filtrera utskick efter intresseområde.

 Papperstidningen kan förmedla en större bredd av nyheter och därmed ge en bredare kunskapsbas hos läsarna. Dessutom kan man upptäcka nya ämnen som man inte alls visste att man var intresserad av. Å andra sidan når dagspressen fler läsare än någonsin genom kombinationen nät- och papperstidning. Det finns verkligen två sidor av myntet, säger Jeanette Gustafsdotter.

Hon är dock noga med att poängtera att TU inte är emot digitala medier utan tycker att de är minst lika viktiga som tryckta. Detta exemplifierar hon genom att lyfta några av de frågor som TU aktivt jobbar för, däribland en sänkning av den digitala momsen, att säkerställa nätneutralitet samt en ökad tillgång till bredband för glesbygden.

 Återigen, båda delarna är lika viktiga. Presstöd, reklamskatt, rättvis moms på digitala tjänster – det är jätteviktigt att öka förutsättningar för att nyhetsmedia ska överleva och kunna vara stabil i en pressad tid. Det är ytterst en fråga om vår demokrati, säger Jeanette Gustafsdotter.