”Vi politiker måste stödja omställningen till det hållbara och resurseffektiva samhället.” – Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker

Europaparlamentets miljöutskott röstade nyligen igenom flera ambitionshöjningar i cirkulär ekonomi-paketet, något som Papperskretsen tidigare rapporterat om. En av de drivande krafterna bakom ändringsförslagen var Jytte Guteland (S), Europaparlamentariker och ledamot i Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. I en intervju med Papperskretsen berättar hon om vikten av mer förnybara råvaror, politikens roll och möjligheten för Sverige att skynda på omställningen till en biobaserad cirkulär ekonomi.

 

bild

T.v. Antagen kompromiss 3, som baserades på Jytte Gutelands ursprungliga ändringsförslag 166 i förpackningsdirektivet inom cirkulär ekonomi-paketet. T.h. Jytte Guteland/Foto: Europaparlamentet.

 

Jytte Guteland, varför tog ni fram detta ändringsförslag?

– För mig är det tydligt att vi måste göra mer för att ställa om från dagens linjära produktion till ett mer resurseffektivt och cirkulärt samhälle. Det innebär att vi måste använda de möjligheter som står oss till buds för att återanvända material fler gånger och minska resurssvinnet. Vi måste också fasa ut smutsiga fossila alternativ med gröna förnybara lösningar. Förpackningar, men också andra produkter, har stor potential att bli miljövänligare och vi ser redan hur utvecklingen av miljövänligare alternativ kommit en bit på väg. Jag är övertygad om att biobaserade förpackningar från förnybar råvara är ett bra och effektivt sätt att öka miljö- och klimatnyttan ytterligare. Därför tycker jag att det är rimligt att EU-länderna ser över olika styrmedel för att främja upptaget på marknaden för biobaserade förpackningar. Vi politiker måste stödja omställningen till det hållbara och resurseffektiva samhället.

 

Varför är förslaget viktigt för er?

– En stor del av samhällets användande av resurser skulle kunna göras mer hållbart genom att vi tar ett tydligare livscykelperspektiv, ökar återvinningen och ersätter fossila material med förnybara. Men att vilja räcker inte; vi måste också se till att marknaden får rätt förutsättningar att anamma miljövänligare och hållbarare alternativ. Det är ett ansvar vi har som politiker.

 

Hur kommer du att medverka till att driva de biobaserade frågorna vidare utifrån svenskt perspektiv?

 Sverige spelar en viktig roll i omställningen till ett hållbarare samhälle. Vi har på många vis kommit längre än de flesta andra länder och har en generell återvinningshalt vi kan vara stolta över. Men givetvis kan och måste också Sverige göra mer och fortsätta att leda detta arbete i framtiden. Vår stora tillgång till förnybar råvara från skogen är förstås en viktig tillgång som vi måste värna. Det är viktigt att komma ihåg att EU-länderna har olika förutsättningar och därför är det viktigt att det gemensamma regelverket på europeisk nivå inte skapar felaktiga incitament utan kan appliceras väl i samtliga länder. Jag kommer att fortsätta att driva på i arbetet för ett smartare och hållbarare användande av resurser, i såväl den pågående reformen av EU:s avfallslagstiftning, som i andra relevanta ärenden i Europaparlamentet.

 

Kan man se skillnader i synen på biobaserat i Sverige jämfört med övriga Europa?

– Vi svenskar är ett naturälskande folk. Ämnen som miljö och klimat berör oss. Detta, och det faktum att vi haft de ekonomiska förutsättningarna och den politiska viljan att genomföra satsningar på bioekonomin, tror jag gör att vi i Sverige ser på biobaserade material som en stor tillgång för framtiden. Biobaserade material och bränslen kommer också att spela en nyckelroll i uppfyllandet av våra miljömål framöver.

 

Vilka hinder och utmaningar ser du för att vi ska kunna ställa om?

– Politik handlar om att vilja. För mig är det oerhört tydligt att Europa måste leda omställningen till det hållbara och resurseffektiva samhället. Efter det internationella klimatavtalet i Paris måste Europa nu visa att vi faktiskt är redo att göra mer än tidigare, annars kommer klimatmålen aldrig att nås. Den cirkulära ekonomin är en viktig del i detta arbete. Tyvärr delar inte alla den här övertygelsen, konservativa politiska krafter vill istället att Europa slår av på takten och lägga större ansvar på andra. Jag tycker att det är oroande. För mig handlar det om politiskt ansvar; länder och regioner som har möjlighet att gå före i omställningen ska också göra det. De som leder omställningen är också de som kommer att vinna mest på den.

 

Den 13-16 mars röstar parlamentet om de föreslagna ändringarna. Tuffa förhandlingar väntas när medlemsländerna ska enas kring åtgärder, målsättningar och styrmedel som främjar den cirkulära ekonomin.