Leder Januariavtalet till att Sverige blir mer cirkulärt?

Under årets upplaga av Almedalen anordnade Återvinningsindustrierna ett seminarium på temat ”Leder Januariavtalet till att Sverige blir mer cirkulärt?”. Fokusen låg på cirkulär ekonomi och hur ekonomiska besparingar och minskade utsläpp kan gå hand i hand. Materialhantering som en av de viktigaste bitarna i att bli resurseffektiv och nå målet om ett fossilfritt Sverige till 2045 diskuterades. Innovationskraft, teknikutveckling och en sammanhållen politik framhölls som några av grundstenarna för omställningen.

Statssekreterare åt klimatministern Isabella Lövin, Gunvor G Ericsson, fanns på plats och hon tydliggjorde att Januariavtalet ska genomföras som en del i att göra Sverige cirkulärt. Exempel på åtgärder som hon lyfte fram var utvecklingen av klimatinvesteringsprogrammen, klimatbonusar, skatt på förbränning av avfall och investeringsstöd för testanläggningar.

Därutöver såg regeringen framför sig ett utökat producentansvar (t.ex. textiler) samt en utveckling av pantsystemet till att omfatta fler produkter (t.ex. batterier och mobiltelefoner). Hushållsnära insamling är fortsatt prioriterat, vilket enligt statssekreteraren kräver stärkt samarbete mellan kommunala system och producentansvarssystem. Samtidigt vill man se införandet av nya samordnande krav på lägsta servicenivåer för hushållen för att öka återvinningsgraderna. Skrivningarna i punkt 38 i Januariavtalet menade hon hänger ihop med kommande EU-direktiv och behovet att successivt förändra systemet. Skatteväxlingen om 15 miljarder kommer att finnas med i höstens budgetproposition och en successiv skattehöjning på miljöfarligt avfall var att vänta liksom en skattesänkning på företagande för att stimulera jobbskapande. Ericson var relativt förtegen om utformningen av förbränningsskatten och kunde endast avslöja att det pågår en process samt att den kommer att instiftas eftersom det ingår i Januariavtalet.

“Skatt på förbränning av avfall är en process som pågår. Då det finns med i Januariavtalet så det ska genomföras.” sade Gunvor E Ericsson

I och med att det finska ordförandeskapet i EU kommer prioritera cirkularitet krävs effektiva cirkulära materialflöden. Några av de sakerna som diskuterades i samband med detta var en harmonisering av styrmedel globalt, fria materialflöden internationellt samt behovet av en säkrad råvarutillgång.

Tydligt blev att det som saknas i liggande förslag är ett större grepp om hur cirkulära affärsmodeller ska främjas. En översyn av avfallsmonopolet, avfallslagstiftning och beskattningen av avfall efterfrågades av branschen. Krav på återvunnen råvara i produktionen, kunskap och utbildning om materialens livscykel lyftes även fram som viktiga.

Andreas Boos, VD för Pressretur, reflektioner efter seminariet:

”Det är alltid kul att se när politiker och branschfolk ses för att diskuteras samverkan för insamling och återvinning. Cirkularitet är något som vi kan, vi har ju flera decennium av kunskap om effektiv resurshantering. Vår bransch är i behov av en långsiktig och brett förankrad politisk inriktning.”

”Regeringen säger att man vidtar åtgärder för att öka den återvunna råvarans värde. Samtidigt sker förändringar som går i motsatt riktning. Vi delar ambitionen, men uppenbart saknar man kunskap om effekterna i praktiken. Den finska modellen med praktiska försök för att se effekter innan lagstiftning ändras som nämndes under seminariet borde vara en modell även för Sverige.”, fortsätter Boo.

“Det är tråkigt, oroväckande hur regeringen och Naturvårdverket skött processen för genomförandet av den nya returpappersförordningen. De har bjudit in oss till möten för att få branschens synpunkter, men i den slutliga vägledningen som Naturvårdsverket publicerade i juni har man ignorerat oss, det är en stor besvikelse. Förhoppningsvis kommer regeringen tillbaka till oss efter sommarledigheten för att på allvar lyssna på expertis för att bygga cirkulära system”, avslutar Andreas Boo innan han springer vidare till nästa seminarium.