Riksdagen anser att allt återvinningsansvar bör ligga kvar på producenterna

En majoritet i riksdagen biföll torsdag 3 mars en motion från miljö- och jordbruksutskottet som föreslår att insamlingsansvaret för förpackningar och returpapper även i fortsättningen bör ligga på producenterna.

”Detta är ett komplicerat system, och hur kostnader skulle fördelas är ingen lätt fråga, eller uppgift att lösa. Vilka svar utredningen kommer fram till vet vi inte i dagsläget, men vad som har kommit fram vid t.ex. hearingar är att utredaren anser att en flytt av ansvaret kommer att bli dyrare”, sade Gunilla Nordgren (M) om den kommunalisering som just nu utreds, i debatten innan beslutet.

Hon anser att det bästa hade varit att lägga ner frågan om kommunalisering efter att utredningen lämnat sitt svar: ”I arbetet med att nå [miljö]målen behövs tydliga och långsiktiga regler.”

Kristina Yngwe (C) betonade logiken i dagens producentansvar: ”Att de som tillverkar förpackningarna också ska ansvara för hur dessa tas om hand är en central princip. Eftersom tillverkarna bekostar denna hantering är det rimligt att även de bär ansvaret för hur förpackningarna utformas, samlas in, och återvinns. Då kan de optimera hela kedjan, och utveckla nya lösningar för en miljösmart hantering.”

Se hela debatten och beslutet här.

Inför en kontrollstation 2018 och utvärdera oss innan ni överväger en förändring, uppmanar pappers- och förpackningsindustrin regeringen

”Mer samarbete är vägen till nödvändig långsiktighet och ökad återvinning, bättre service och cirkulär ekonomi”, skriver vd:ar och koncernchefer för sju företag tillsammans med Förpacknings- och Tidningsinsamlingens ordförande Bo Lundquist i Miljöaktuellt, tisdag 1 mars.

Istället för att ödsla tid på ytterligare rader av fruktlösa utredningar, komplicerade lagstiftningsändringar och finansieringsmodeller, vill man ha fördjupat samarbete med kommunerna så att man tillsammans kan utveckla välfungerande system med producentansvar för förpacknings- och tidningsinsamling.

Man föreslår också att regeringen kontrollerar om producenterna lever upp till sitt ansvar:

”Vi representanter för näringslivet vill ha mer ansvar, inte mindre. Är målen den centrala frågan så bör regeringen i stället för att frånta oss vårt ansvar införa en kontrollstation 2018 där vårt arbete mot de nya målen utvärderas innan förändringar övervägs. Att som i dag överträffa regeringens mål borde rimligen ge fortsatt förtroende.”

Läs hela artikeln här.

”Det finns ingen quick-fix” – Gunnar Caperius (C) om varför regeringen bör undvika en kommunalisering av insamlingsansvaret

Gunnar Caperius

Gunnar Caperius är sakkunnig på Centerpartiets riksdagskansli med fokus på bland annat miljö, klimat, landsbygd och ekonomi. När frågan om insamlingsansvar för tidningar och förpackningar senast utreddes under förra regeringen arbetade han på statsrådsberedningens samordningskansli, där han ansvarade för miljödepartementets frågor och var involverad i de politiska diskussionerna efter att avfallsutredningens betänkande presenterats 2012, diskussioner som mynnade ut i att alliansregeringen inte valde att kommunalisera insamlingen av tidningar och förpackningar.

När nu insamlingsansvaret utreds igen passar vi på att fråga Caperius vad man drog för slutsatser senast, och hur han ser på den nya utredningen och vägen framåt, mot bakgrund av att riksdagens miljö- och jordbruksutskott (MJU) förra veckan röstade igenom en motion som uttalar sig starkt mot en kommunalisering.

Gunnar Caperius säger att det största problemet när man tog ställning till den senaste avfallsutredningen handlade om hur man skulle lösa finansieringen rent praktiskt.

”Om kommunerna samlar in, ska de få betalt? Hur mycket ska de få betalt? Vad gör man om de inte är överens? Även om inte fanns tydliga svar på finansieringen, såg vi en överhängande risk att det totalt sett skulle bli mycket dyrare. Det är en kostnad som hamnar antingen på skattebetalarna eller på produkterna. En kommunalisering hade dessutom oundvikligen blivit väldigt rörig under en övergångsperiod på flera år.”

Sammantaget menar Caperius att detta betydde att man riskerade att miljömålen inte skulle nås om man genomförde en kommunalisering av insamlingsansvaret.

”Vi drog slutsatsen att det bästa var att istället höja kraven och förstärka producenternas ansvar för att nå miljömålen och bygga ut servicen.Vi ställde också tydligare krav på producenterna att samråda med kommunerna om systemets uppbyggnad”, säger Caperius.

Men bara någon månad efter att man genomfört dessa förändringar, blev det under valåret 2014 tydligt att det fanns en vilja att riva upp besluten. Gunnar Caperius anser dock inte att något nytt kommit fram under det knappa ett och ett halvt år som gått sedan man senast tog ställning i frågan.

”Utredaren har fått alldeles för kort tid på sig och direktiv som förhindrar en konstruktiv dialog om alla möjliga alternativ, så jag tror inte de haft förutsättningarna att lösa det här. Det är en extremt komplex fråga.”

Att man väljer att utreda frågan om insamlingsansvar för tidningar och förpackningar igen tar enligt Gunnar Caperius energi från andra viktiga frågor som återstår att lösa på avfallsområdet.

”Om man backar ett par steg så är det här ju ändå enframgångsstory”, säger han, ”väldigt mycket samlas in, det ökar hela tiden.” Han menar att andra frågor är mer angelägna att lägga kraft på, som grovavfall och matavfall.

Idag har man en situation där en motion mot kommunalisering förväntas få majoritet i riksdagen under omröstningen imorgon, onsdag 2 mars. Caperius framhåller vikten av en diskussion mellan regeringen och oppositionen om man vill nå en långsiktig lösning.

”Det rimliga är att regeringen tar till sig av det som riksdagen säger, nämligen att vi inte vill se en ändring av systemet, och att man ifall man ska göra en stor förändring av systemet åtminstone tar det till riksdagen för beslut.”

Om regeringen ändå vill driva igenom en kommunalisering av insamlingsansvaret emot en riksdagsmajoritet återstår att göra det som en förordning. Gunnar Caperius är dock tveksam till denna metod: ”det är möjligt att bestämma om ansvar för insamling på förordningsnivå, men det kommer krävas ett antal juridiska följdändringar.” Han ser inte att man kan implementera en finansieringsmodell bara genom en förordning, utan lagstöd.

”Jag tror inte att det finns någon quick-fix”, säger Gunnar Caperius. ”Riksdagen är ändå de som har beslutat om att införa producentansvaret. Ska man ändra på det är det rimligt att riksdagen får ta ställning igen.”

Nordiska konkurrensmyndigheterna: cirkulär ekonomi kräver konkurrens inom avfallshanteringen

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom säger att ”de kommuner som inte främjar fungerande marknader riskerar att gå miste om bättre lönsamhet på kort sikt men också långsiktiga samhällsvinster.”

I en ny rapport från de nordiska konkurrensverken framhålls vikten av innovation och bättre fungerande konkurrens inom avfallshanteringen för att samhället ska kunna ställa om till en cirkulär ekonomi. Rapportens centrala slutsats är att det finns ett avsevärt utrymme för ökad konkurrens inom avfallshanteringssektorn i de nordiska länderna.

Rapporten lyfter även fram att det behövs förbättrade upphandlingar och tydligare roller för kommuner som idag samtidigt kan vara beställare, utförare och kontrollanter av utförare.

Läs pressmeddelandet och hela rapporten här.

Regeringens utredare om avfallsinsamling besöker Hylte bruk

På måndagen (15/2) besökte regeringens utredare Mia Torpe Hylte bruk i Småland, ett av norra Europas största pappersbruk med månghundraåriga anor. Torpe utreder en kommunalisering av insamlingsdelen av producentansvaret, alltså ansvaret för att samla in avfall till återvinning.

Producentansvaret innebär sedan 1994 att de som producerar tidningar, förpackningar mm. och sätter dem på marknaden är ansvariga för att se till att de samlas in och återvinns, men Torpes utredning ska föreslå sätt att kommunalisera ansvaret för insamling.

Som ett led i detta arbete gjorde utredaren studiebesök på Hylte bruk, som tillverkar tidningspapper och tryckpapper för dagstidningar, reklamtryck och andra ändamål. På bruket träffade hon bland andra Andreas Boo och Kenneth Ohlsson, VD respektive ordförande för Pressretur som är företaget genom vilket pappersproducenterna tar sitt insamlings- och återvinningsansvar. Från Stora Enso, som äger bruket, träffade Mia Torpe Eva Hultén, inköpschef, Henrik Axelsson, informationschef, samt Håkan Naij, VD på Stora Enso Hylte.

”Returpapper är en central och viktig strategisk råvara för Hylte bruk” säger Andreas Boo. Idag samlas över 90 % av alla tidningar i Sverige in och återvinns, en mycket högre siffra än det internationella genomsnittet. Vårt svenska system håller världsklass! Andreas Boo är dock orolig för att en kommunalisering av insamlingen kan riskera det system producenterna byggt upp för att ta ansvar för miljön och återvinna.

”Idag har vi ett väl fungerande system som är allmänt känt och inarbetat hos medborgarna som sorterar och lämnar in sitt material, och som dessutom enligt alla undersökningar uppskattar vårt system. Att bryta upp detta system på så många olika aktörer, 290 kommuner och tiotusentals olika producenter, riskerar att skapa stor osäkerhet och otydlighet om vad som gäller.”

Detta kan leda till att mängden insamlat material och dess kvalitet försämras. Ett fragmenterat insamlingssystem riskerar dessutom att göra returfiber dyrare, vilket kan leda till att det återvinns mindre i Sverige överlag. Mot bakgrund av regeringens ambitiösa 2020-mål är detta en allvarlig utveckling. Pappersindustrin har sagt att ifall man lägger ansvaret för insamling på kommunerna kommer inte detta mål att nås.

”Budskapet till Mia Torpe var att behålla en obruten ansvarskedja”, säger Andreas Boo. ”Om vi har ett producentansvar är det rimligt att man ansvarar både för insamling och återvinning, det är svårt att bibehålla och utveckla ett effektivt återvinningssystem om vi inte får ta ansvar fullt ut för materialet i hela flödeskedjan in till återvinningen.”

För att vi i Sverige ska fortsätta ha en pappersåtervinning i världsklass, där den absoluta majoriteten av det som sätts på marknaden faktiskt återvinns, säger Andreas Boo att man måste bibehålla kvalitet, mängd och kostnad för materialet som kommer in till återvinning.

”Vår förväntan är att politiken kommer till sans, och inser att man riskerar alldeles för mycket genom att rubba det redan väletablerade system vi har idag.”

Andreas Boo är nöjd med besöket, och säger att utredare Mia Torpe tagit till sig av pappersindustrins oro och verkar förstå deras argument: ”Vi har levt i osäkerhet i det här systemet ända sedan det instiftades på grund av återkommande utredningar. Vi önskar ett tydligt ställningstagande för att dagens system ska fortsätta gälla, med tydliga spelregler och kravställningar. Då är vi, producenterna, här för att ta det ansvaret och fortsätta utveckla systemet.”

Återvinningsindustrierna pekar på cirkulär ekonomi som jobbskapare – om staten ger rätt incitament

En övergång till en cirkulär ekonomi skulle kunna skapa cirka 100 000 nya jobb i Sverige, skriver Anders Wijkman och Britt Sahleström, ordförande och vd för Återvinningsindustrierna, i Dagens Samhälle. Siffran kommer från en studie genomförd av Romklubben, McKinsey och Europeiska Miljöbyrån. Men Wijkman och Sahleström menar att övergången till cirkulär ekonomi går alldeles för långsamt. Det finns en vilja hos företagen och stora materialresurser att ta tillvara, men då krävs att regeringen visar att man menar allvar och ser till att återvunna råvaror premieras framför jungfruliga, att avfallsmarknaden öppnas upp för ökad konkurrens och innovation, och att osäkerheter i regelverket reds ut. Läs hela artikeln här.

FTI:s VD tar debatten mot den ökade avfallsförbränningen

I måndags publicerade Förpacknings- och Tidningsinsamlingens VD Kent Carlsson en debattartikel på Dagens Samhälles hemsida där han lyfter fram fördelarna med dagens återvinningsmodell med producentansvar och riskerna med att avveckla modellen och kommunalisera avfallshanteringen, om regeringen vill nå de mål man satt upp till 2020 och minska förbränningen av osorterade sopor.
Läs hela artikeln här.

Förnybara råvaror glöms bort inom cirkulär ekonomi

I veckan anordade Miljöaktuellt konferensen Agenda 2016. I debatten om hur den cirkulära ekonomin ska utvecklas har frågan om förnybara råvaror kommit i skymundan. Det menar Erik Lindroth, miljödirektör på Tetra Pak, som uppmanar Sverige att driva på utvecklingen av en bioekonomi.

– Svenska politiker och EU-kommissionen pratar huvudsakligen om återvinning och delningsekonomi när det handlar om cirkulär ekonomi. Men det är viktigt att se helheten och bredda perspektivet. I en verkligt cirkulär ekonomi måste råvarorna komma från förnybara källor, säger han till MiljöRapporten. Nyheten publiceras i Miljörapporten direkt den 29 januari.

Ett samarbete för återvinning

Translate »