Papperskretsen ger regeringen och Naturvårdsverket läxa under sommarlovet

Våra budskap har varit tydliga från start. Men för säkerhetskull framför vi dem här igen så regeringen tillsammans med underordnad myndighet ges möjlighet att reflektera under semestern.

Den första halvan av 2019 har varit intensiv. Papperskretsen har med samlad kraft försökt framföra till regeringen, ansvariga ministrar, statssekreterare och Naturvårdsverket att det finns stora problem med implementeringen av returpappersförordningen. Till vår stora förvåning och besvikelse har våra synpunkter inte omhändertagits av Naturvårdsverket (NVV) i sin slutliga vägledning till ansökan om tillståndspliktiga insamlingssystem (TIS). Vi kommer att fortsätta uppmärksamma de långtgående negativa ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna detta kommer att få för ett stort antal branscher, den lokala journalistiken, och i slutänden Sveriges omställning till ett cirkulärt samhälle.

Våra budskap har varit tydliga från start. Men för säkerhetskull framför vi dem här igen så regeringen tillsammans med underordnad myndighet ges möjlighet att reflektera under semestern.

  • I juni i fjol bestämde regeringen att dagens återvinningsstationer ska ersättas av bostads- eller kvartersnära insamlingssystem. Och att pappersbruken ska stå för notan. Det är ett beslut som riskerar att öka kostnaderna för insamlingen med miljarder, minska återvinningen och dessutom rycka undan mattan för den lokala journalistiken. De här följderna hade varit lätta att upptäcka om regeringen gjort en konsekvensanalys. Det gjorde man inte
  • Regeringen och NVV har inte varit lyhörda för Papperskretsens oro och har inte tillvaratagit på vår expertis av att bedriva insamling och återvinning. Implementeringen av TIS måste pausas. Naturvårdsverket måste göra en konsekvensanalys av förordningsändringarna som tar hänsyn till miljönytta och konsekvenserna för våra medlemmar
  • Dagens system är i världsklass – såväl välfungerande som högeffektivt. Idag samlar vi in material via hushållsnära insamling, återvinningsstationer vid centrala platser och fastighetsområden, och via återvinningscentraler. Under 2018 samlades det in ca 200 000 ton returpapper. Materialåtervinningsgraden är nästan 90 %
  • Bransch efter bransch pekar på konsekvenser för det tryckta ordet, kvalitetsproblem för glasåtervinningen, kraftiga kostnadsökningar för handeln och tillverkarna samt en lång rad juridiska och praktiska problem. Ingen konsekvensanalys eller färdplan för implementering har tagits fram.
  • Tidningsbranschen som exempel har talat för döva politikeröron. Tidningsbranschen är en ansträngd bransch, framförallt på lokal nivå, vilket gör det ännu mer orimligt att låta dem betala räkningen för ökad bekvämlighet. Notan på flera miljarder överstiger hela mediestödet och vattnar ur de positiva effekterna av den sänkta digitalmomsen rejält
  • Det här en demokratifråga. Regeringen visar genom det utökade presstödet ett tydligt intresse för att stimulera kvalitetsjournalistik på nationell och lokal nivå. Det uppmuntrar vi. Demokratin förutsätter att medborgarna har tillgång till tillförlitlig och kvalitetssäkrad information i sin närhet liksom i omvärlden
  • NVV agerande har varit anmärkningsvärt. I myndighetens vägledning för TIS blir det tydligt att NVV tolkat regeringen som att bekvämlighet är viktigaste, detta framför miljönytta och kostnadseffektivitet
  • Myndigheten har inte gjort en juridiska bedömning av implementeringen av EU-direktiv i svensk lagstiftning i sin vägledning. Man föregriper processen och utestänger Sveriges riksdag från möjligheten till att genom svensk lagstiftningsprocess besluta form och tillvägagångsätt för implementering
  • Långsiktiga spelregler som skapar förutsättningar för ett framtidssäkrat system är centralt. Papperskretsens mål med insamlingen är att så mycket material som möjligt återvinns på ett effektivt sätt med högst möjliga miljönytta.