”Regeringens politik kommer inte innebära hårdare krav på insamling av returpapper”

Papperskretsen intervjuar Gunnar Caperius, Centerpartiets riksdagsgrupps samordningsansvarige för kontakter med L, S och Mp om den sakpolitiska överenskommelsen från januari.

Frågor i överenskommelsen som är av särskilt intresse för Papperskretsens medlemmar är balansen mellan skogsskydd och grön omställning, cirkulär ekonomi och effektivare hushållsnära insamling av returpapper.

Var det svårt att komma överens på dessa områden när ni förhandlade med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna?


“Överenskommelsen ska ses som resultatet av en förhandling där alla parter har fått ge och ta. Det är en helhet där vi är överens om alla delar. Med det sagt så finns det fortfarande olika perspektiv och ingångar i enskilda frågor. För Centerpartiet var en viktig del i Januariavtalet ett omtag kring skogsfrågor som äganderätt och en växande skogsnäring, och fortsatt utveckling av den cirkulär ekonomi.”

“I grunden har vi samsyn kring utgångspunkterna, att vi ska skapa ett enklare, mer miljömässigt och effektivt system. Det vore rimligt att politiken kunde leverera på det och formuleringarna i överenskommelsen kan vi bygga på.”


“Frågan om återvinning av textilier är ett bra exempel på en fråga där vi alla i grunden är överens om syftet men vi har haft olika uppfattningar om hur det ska göras. Det gäller också frågan om hushållsnära insamling – alla är överens om att vi ska gå mot mer fastighetsnära insamling, men vi har olika syn på genomförandet. De förordningsförändringar som regeringen beslutade om förra året är inte en del av Januariavtalet. Däremot är vi överens om en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin.”


Varför är återvinning och återbruk så viktiga delar av miljöpolitiken så att de nämns i regeringsförklaringar och överenskommelser som denna?

“Idag är frågor om minskade utsläpp och ökad resurseffektivitet frågor som har med affärsmöjligheter och cirkulär ekonomi att göra. Vi vet att miljönytta genererar ekonomiskt värde, och det innebär att klassiska miljöfrågor har blivit en central del av näringspolitiken. Alla har intresse av att de frågorna drivs och därför hamnar de i centrum – och blir föremål för regeringsförklaringar och sakpolitiska överenskommelser.”


Ni lyfter igen frågan om att ”servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall” ska utredas. Ska Papperskretsens medlemmar förvänta sig en förändring av de förordningar som precis presenterats eller kan det handla om tydliggörande av tillämpning?

“Det viktiga för oss är att det tas ett brett grepp om de här frågorna som diskuterats så länge. Politikens fokus har för länge legat på returpapper och förpackningar, där vi faktiskt har ett system som funkar.”

“Politikens fokus har för länge legat på returpapper och förpackningar, där vi faktiskt har ett system som funkar.”


“Vi vill komma ifrån att ha olika servicenivåer och servicegrader på olika ställen i landet, och vi vill ha en miljömässig lösning som är kostnadseffektiv. Även om servicenivån för förpackningar, tidningar och grovavfall inte kan vara exakt den samma, så är det, kanske främst ut hushållens perspektiv, rimligt att utreda hanteringen av fraktioner samlat. Centerpartiet har varit kritiska mot de förordningsändringar den förra regeringen gjorde, just av dessa skäl.”

“Vi vill komma ifrån att ha olika servicenivåer och servicegrader på olika ställen i landet, och vi vill ha en miljömässig lösning som är kostnadseffektiv .”


Från vissa har det sagts att er skrivning snarast ska öka kraven på servicenivå för tidningar, är det rätt tolkning?

“Det går inte att göra en sådan tolkning av Januariavtalets skrivningar, så svaret är nej. Vi är överens om att vi vill ha en utveckling mot mer fastighetsnära insamling, och en enklare och mer effektiv återvinning och insamling. Det upplever jag finns bred samsyn om, både i politiken och branschen. Men hur kravspecifikationen ska se ut, var kravnivån ska ligga är inte klart. Svaret på den frågan måste utgå från, vad som är miljömässigt effektivt och dagens insamlingsvolymer för respektive avfall. På returpapper ställer jag mig frågande till hur det ens är möjligt att ha mer än dagens nära 100-procentiga insamlingsgrad! Jag har svårt att föreställa mig något system som genom att öka detaljkraven på Papperskretsens medlemmar kan ge mycket mer miljönytta än nästan 100 % .”

Tror du vi får ett långsiktigt system för tidningars producentansvar under mandatperioden som också har ett brett politiskt stöd?

“Ja, det tror jag faktiskt. Om det är något processen med att under åren förhandla frågan om producentansvar, insamling och återvinning lärt oss, så är det att inte ta ut något i förskott. Men det vore ett stort misslyckande om politiken återigen misslyckas med att leverera långsiktiga förutsättningar. I grunden har vi samsyn kring utgångspunkterna: att vi ska skapa ett enklare, mer miljömässigt och effektivt system. Det vore rimligt att politiken kunde leverera på det tycker jag, och formuleringarna i överenskommelsen kan vi bygga på.”